Idag är det dag 20 utan kök. För er som undrar hur det går med renoveringen, ha ha! Men det går framåt! Lite golv läggs nu också. Hur länge det är kvar vet jag inte men minst en vecka iallafall. På måndag ska någon komma upp ”from south” (alltid =fastlandet Skottland här i dagligt tal) för att sätta vår bänkskiva på plats.
Vinterkylan håller i sig. Många vackra, soliga men väldigt kalla dagar. Det är ju mycket härligare än vinterstormar med regn och mörker. Skolresorna tar dock längre tid med de hala vägarna, något jag inte vant mig vid än och lyckats komma försent de två senaste morgnarna jag körde barnen. I eftermiddag är dem tillbaka så imorgon får jag sätta klockan tidigare.
Köksrenoveringen har börjat! Den efterlängtade men samtidigt fruktade renoveringen. Känslorna nu ikväll, på dag 4, när jag sitter på vardagsrumsgolvet med Maximilian som leker, är: Låt det snart vara över! Ja jag är redan trött på det. Huset är en byggarbetsplats och tvättstugan och garaget fungerar som ”kök” – och tvättstuga, förvaring och ”verkstad”… Att ta sig från ett rum till ett annat med en 10 månaders bebis och diverse utrustning i armarna är ett projekt varje gång i försök att undvika byggdamm och potentiella farligheter på golven. Vardagsrummet och tvättstugan ligger ju i motsatta sidor av huset och idag blev delen där emellan ”avspärrad” (vi gör ju öppen planlösning där på min begäran, så får vi mer plats för kök och matplats – samt blir mer skandinaviska och mindre brittiska) så för att tex ta mat till bebis från tvättstugan till vardagsrummet får jag gå runt på utsidan. Ja och allt annat som man gör en vanlig dag… Nu är vi ju bara 3 personer här hemma. På torsdag kommer de stora barnen också, det blir spännande (!) Men nej då, det här är inget gnällinlägg 😉 Jag är väldigt glad och förväntansfull inför det nya köket. Det kommer vara så värt det! När det är klart! Periodisk fasta i kombination med LCHF kost rekommenderas i köksrenoveringstider, färre måltider att tänka på! Så typiskt bara att man måste servera mat till resten av familjen 😉
Nu har det blivit så kallt att till och med jag plockat fram mössan och vantarna till promenaderna. Oktober tog med sig den riktigt kalla luften. Maximilian har börjat ställa sig upp. Idag fick han ett riktigt grep om Ediths hamsterbur och drog sig upp. Det går fort nu och han är överallt!
I eftermiddag hade jag ännu ett möte i skolan. Jag träffade rektorn i torsdags och idag träffade jag både honom och Vidars lärare. Båda mötena var bra och nu känns det som om vi är på samma spår och har en bra kommunikation. Det som är så bra med vår nya rektor, Logan, är att han var rektor över ”extrastödet” i skolan tidigare, eller hur jag ska förklara det – headmaster over additional support needs, tror jag de kallar det. Så han har bra kunskap och förståelse för det jag undrar över och vill att vi tittar närmare på. Det jag kom dit för var främst språkförståelse, då Vidar är tvåspråkig och sen i språkutvecklingen. Jag känner att han behöver stöd i det. Sen hade jag lite klagomål på hur Vidar behandlats av en personal på skolan med tanke på det. Men nu har vi börjat prata om det och ska vidta åtgärder så det känns lite bättre. Det kommer bli fler möten den närmsta tiden.
Nu börjar höststormarna komma på riktigt. Fler och fler blåsiga och mörka dagar med en del regn. Och på lördag börjar wool week. Då kommer Shetland svämma över av människor ifrån hela världen inklusive en massa svenskar så klart. Fast man märker egentligen bara av det om man åker till Lerwick. Jag kan ju inte sticka som bekant. Men jag bor i stickentusiasternas Mecka, så när jag får mer tid över.. Då!
Numera är det hektiskt med allt möjligt. Det mesta kring barnen och familjen. Imorgon har jag ett möte med rektorn på skolan angående Vidar, på min begäran.
Just nu är Edith på karate. Det är i Lerwick, så det blir extra bilkörning. Ute blåser det hårt och regnar. Ikväll får vi nog tända lite ljus. Här på Shetland behöver man mycket ljus..
Maximilian kryper i en rasande fart numera och han älskar det. Han träffar sin farmor och farfar nästan dagligen (vi bor ju grannar) och de hjälper mig mycket att se efter honom när jag har alla mina turer att köra, till skolan och annat. Det är väldigt skönt för mig att få lite hjälp och inte behöva köra runt honom så mycket varje dag.
Utanför dörren har blommorna vissnat i krukorna för längesedan. Jag har köpt lite kryssantemum jag ska plantera istället. Kanske imorgon…
Nu när Edith och Vidar är med sin pappa och njuter av sommaren försöker jag få lite gjort av allt som legat på hög ett tag, men jag försöker njuta lite av sommaren också. Vi har faktiskt sommar här på Shetland nu. Flera dagar med värme, så märkligt, men härligt. Helgen väntas också bli fin. Den här veckan, på kvällarna när Paul kommit hem från jobbet, har vi också försökt fiska efter hummer. Vi har inte hunnit med det tidigare i år men här på Shetland kan vi fiska hummer när vi vill, hela året. Nu på sommaren ligger båten i Clousta (på vintern ligger den i Aith), där Paul har ett croft och en del av fåren går, på croftet finns två gamla hus varav ett inte är mycket kvar av och det andra används som förråd. (På bilden ovan tillhör bara det bakre huset croftet).
Clousta är väldigt avskilt och fridfullt. En så vacker plats. Det är synd att det där huset ligger övergivet ooch bara används som förråd tycker jag. Det hade varit en fin plats att bo på. Paul bor på samma gård där han är född och uppvuxen, han byggde sig ett hus en bit upp på kullen från föräldrahemmet. Det är något jag inte kan relatera till. Jag har inte flyttat många gånger eller långt, som barn, men jag bodde inte på samma ställe hela uppväxten. Sedan som vuxen har jag flyttat många fler gånger än jag kanske hade önskat. Att hitta ett hem som känns sådär som hemma på riktigt har jag alltid önskat.
Tre humrar har vi fått hittills i veckan, en var för liten och släpptes fri. Så imorgon kväll tror jag det blir hummer till middag.
Igår hade Maximilian sitt första besök hos tandläkaren, eller tandsköterskan rättare sagt, i Lerwick. Han har inga tänder ännu vilket hon konstaterade och sen pratade vi om socker och tandborstning. Det är sommarväder här på Shetland idag och var så även igår. Paul mötte mig för lunch efter tandläkarbesöket – han jobbar i närheten för tillfället – och vi gick till vårt favoritställe; det franska caféet. Ett kryssningsfartyg låg i hamnen så stan var full av turister. Efter de goda ostarna, baguett med olivolja, skinkan som smälter i munnen och tryffelsalamin tog vi en promenad ner till gästhamnen. Där låg det 4 svenska segelbåtar på rad. Jag bytte några ord med sällskapet i en av båtarna, var lite nyfiken på hur lång tid det hade tagit dom att segla över. 36 timmar från Norge.
Sommar? Tänker ni, helt grått på himlen, men åt andra hållet, var himlen nästan helt blå, kolla!
Nej, han kläms inte i selen, han vill bara så gärna få med ansiktet på bilden 🙂
Just nu sitter jag på altanen, har sommarklänning på mig (och det berättar jag för att beskriva vädret och för att ni ska förstå hur ovanligt det är att kunna ha det, ha ha!), det blåser lite för mkt men jag fryser inte åtminstone. Efter att ha spenderat morgonen med högvis med tvätt och sen städat stugan efter den franska familjen som åkte idag och förberett den inför det nya sällskapet som kommer imorgon, bakade jag en ny omgång fröknäcken och gjorde mig en iskaffe, att ha till lunch på altanen. Fast snart måste jag gå och hänga mer tvätt, byta en blöja, städa kattlådan, och kanske ta itu med den hemska elräkningen som kom för stugan.
Idag fick vi tillökning på gården. Den här fina kalven föddes på eftermiddagen. En frisk liten varelse och allt gick bra. Så skönt. Förra gången gick det ju mindre bra, men adoptivkalven som kom hit den gången blev direkt accepterad av sin mamma och de mår båda bra. Så nu har två av tre kossor fått sina bebisar och ikväll är det lugnt på gården.
Igår fick Maximilian sin andra omgång av vaccinationer, det var mindre plågsamt den här gången med bara en injektion tillskillnad från tre förra gången. Han skrattade och pratade med tanterna i väntrummet och sedan sjuksköterskan, tills det var dags för sprutan. Men även den glömdes fort bort och han fortsatte charma.
Vidar blev sjuk i måndags, sista dagen mina föräldrar var här, sen blev han sämre och hade hög feber. I torsdags tog jag honom till doktorn för att han klagade på örat: ”Vi måste ta bort det här”, sa han. Vidar är sällan sjuk, förutom relativt lindriga förkylningar, så när vi kom till vårdcentralen här i Bixter ville Vidar inte gå in i väntrummet, där andra barn lekte. Han la sig på golvet utanför. Så vi fick vänta på doktorn i ett ledigt eget rum. När vi satt där kom Liselott ut genom dörren från rummet bredvid. Hon är ju sjuksköterska, det var så vi träffades hon och jag, på sjuksköterskeutbildningen på Göteborgs Universitet. När doktorn kom gick jag och Vidar med honom till sitt rum, Vidar var riktigt hängig och ledsen men han berättade för doktorn var han hade ont och doktorn konstaterade snabbt att han hade dubbelsidig öroninflammation och skulle få penicillin. Då kunde Vidar inte komma ut därifrån fort nog, väntan på att få penicillinet i luckan utanför väntrummet kändes väldigt lång för honom. Vi får vår medicin direkt på vårdcentralen, vilket underlättar eftersom närmsta apotek ligger minst en halvtimmes bilresa bort.
Medans Vidar legat på soffan hela veckan har Edith gått i skolan som vanligt. Pauls mamma har hjälpt mig varje morgon och eftermiddag med att se efter Vidar och Maximilian, när jag kört Edith, det hade varit jobbigt att behöva ta med Vidar fram och tillbaka två gånger om dagen när varje resa tar minst en timme. Så jag är så tacksam. Jag har varit väldigt trött den här veckan… och de där körningarna och allt som ska hinnas med och passas in där emellan är ganska slitsamt ibland. Men det är som det är och inget jag kan ändra på…
Igår hade vi en lugn och skön lördag. Jag hann både få sovmorgon, duscha, klä på mig och huset hade jag städat innan helgen, underbart. Helger helt utan måsten är mina favoriter. På nätterna i mina drömmar gör jag så mycket så jag är helt slut när jag vaknar ändå. Ute var det full storm igår. Vidar är redan mycket bättre men vi höll oss inomhus. Idag öser regnet ner istället. Vi har börjat fundera på ett nytt kök och jag bläddrar igenom kataloger nu. Mina flyttlådor märkta ”kök” står i tvättstugan; jag kan inte packa upp dem i det här köket… jag har försökt men det går inte (vill tillägga att köket är 20 år gammalt och vanskött), för mig är köket hemmets hjärta och där jag spenderar mest tid. Jag hade en säljare här i fredags och började bolla idéer. Det han gjorde som jag gillade och inte upplevt av andra var att han sa till exempel: ”Ja, en sådan funktion är jättepraktisk men tänk på att i varje låda/skåp vi lägger en sådan så går priset upp med £200″, eller hur dyr en integrerad micro är samt hur priserna skiljer på olika typer av bänkskivor. När jag tittar i kökskatalogerna finns ju inga priser utsatta så det är så svårt att göra smarta val, jag vill ju kunna välja vad som är värt att lägga mer på eller vad som är smartare att spara in på. Vilket är ert bästa tips när man planerar ett nytt kök?
Hej igen, Hoppas ni mår bra. Sen mitt senaste inlägg har jag fyllt år, haft en fartfylld vecka med barnen, och nu de senaste dagarna; utan dom. Mått lite sämre emellanåt men också mycket bättre däremellan…
I helgen har jag börjat lära mig lite smått om hur man bereder fårskinn. Vi lär oss tillsammans här på gården kan man säga, med Pauls föräldrar. Ingen här har gjort det på 35 år men jag ville gärna ha ett par fårfällar till Maximilian så nu har vi påbörjat ett antal och vi får se om de blir bra.
Idag har varit en grå, lite tyngre måndag. Förmiddagen passerade och jag och Maximilian började vår vecka med en eftermiddag på frisörsalongen. Maximilians guldiga, rödlätta hår är perfekt men mitt behövde en uppfräschning. Jag tror det tog rekordlång tid idag, älskar min frisör men hon kan konsten att dra ut på tiden. Det slutade med att hon hade 4 kunder inne i salongen samtidigt och fick ta hjälp av sina två kollegor. 4 timmar och 40 minuter senare kunde Maximilian (som var så duktig) och jag (med mitt fina hår) åka hem.
Förra veckan var en bra vecka för Vidar, dagarna på nursery gick bra och ett besök hos talpedagogen gick alldeles strålande, stora framsteg!
Idag har det känts som vår för första gången i år! Så underbart. Vi åkte på vår första tur till stan allihop sen Maximilian föddes. Det var 12 grader och strålande sol. Eftersom vi har hemskola på fredagar behöver vi inte sätta klockan och vi tar det extra lugnt på morgonen, fast jag hade ändå hoppats på att komma iväg fortare än tre timmar efter det att jag klev ur sängen vilket det blev, men men, det spelade ju inte så stor roll. Det tar lite tid med alla barnen. Sen lyckades jag visserligen förbereda en köttbit och lägga den i rödvin, vatten och kryddor att sjuda under dagen också till kvällens middag, innan vi åkte.
Bredvid Fort Charlotte finns ett mycket barnvänligt café som vi oftast går till med barnen och idag var inget undantag eftersom det hade blivit lunchtid när vi kom till stan. Vidar blev så glad för sin äggmacka som var utsmyckad till ett ansikte av frukt och grönsaker 🙂
Ett av målen med dagen var att besöka museet, för att det är så trevligt och intressant och som en del av Ediths hemskoledag. När vi kom hem fördjupade hon sig mer i det hon tyckte var mest intressant där på muséet och skrev ett arbete om det.
Innan vi åkte hem gick vi till den stora lekparken, den vill barnen inte missa när de är i stan.
