Out Skerries – Shetlands "Saltkråkan"?

Det finns några öar och platser runt om på Shetland som vi ännu ”har kvar” att upptäcka. Igår åkte vi till en av dessa, nämligen Out Skerries. Som jag skrev i förra inlägget så kommer många av dem som seglar, ifrån bl.a Sverige och Norge till Shetland, in till Skerries (som det kallas i dagligt tal) först. På fotot ovan ser ni färjan ”Filla” som kör in och ut till Skerries dagligen. Färjan tar ca 9 bilar och 30 passagerare, vi bokade plats i förväg och när vi kom till färjeterminalen i Vidlin på mainland mötte vi upp Liselott som skulle följa med oss ut. Bokbussen var före oss, och den hade backat innan den ställde sig i kön till färjan, märkligt tyckte vi (innan färjan kommit in), men ganska snart kom det en tredje bil med en förare som frågade om vi skulle till Skerries och upplyste oss om att man backar på färjan, för att sedan köra av på vanligt sätt. Efter oss kom en man som inte bokat och hoppades att komma med då han inte varit ”hemma” på flera veckor och gräsmattan behövde verkligen klippas.. Han och frugan har också hus på södra Shetland eftersom hon arbetar där. Numera är det många som inte längre kan bo kvar på Skerries efter att laxföretaget lades ner, det var så Julie med familj kom att spendera den mesta av tiden här på Muckle Roe istället. När de nästan var klara med, och hade lagt ner pengar, själ och hjärta i att bygga sitt drömhus på Skerries fick de en dag i Januari förra året beskedet att de inte hade något jobb att gå till nästa dag. Både hon och maken arbetade där, och de där laxodlingarna ligger nu där tomma i vattnet precis utanför huset..

Båtresan till Skerries tar ungefär 1 timme och 20 minuter, och vi hade tur med vädret; lugnt hav och strålande sol (vi hade inte tänkt att åka om det skulle bli dåligt väder..). Julie har berättat för mig om hur de ibland blivit isolerade från omvärlden i flera veckor därute, pga vädret, inga båtar med te.x. mat har kommit in.. En gång hände det runt jul, och tillslut när det värsta ovädret lagt sig, men färjan fortfarande inte skulle gå, gav sig en av fiskebåtarna iväg till Lerwick och kom tillbaka med bl.a 26 kalkoner till alla familjers julmiddag. Julie berättade också om synen att se färjan komma in i hårt väder då den ibland ”står” på fronten, bilarna är fastspända med kedjor och en och annan mamma eller pappa får spänna ut sig emellan dörrkarmarna inne i ”salongen” för att inte falla omkull medans de håller ett barn som kräks i toaletten.. Det bor drygt 70 personer på Skerries och tills alldeles nyligen hade skolan en elev. Just nu har den ingen.

Att komma in med färjan till Skerries en vacker sommardag kändes lite som i Saltkråkan, en massa människor stod på piren, för att vänta på någon särskild eller kanske en leverans. Även Julie och dottern Sofianna stod där och vinkade. Där stod också öns sjuksköterska, som bor och arbetar på ön 24 timmar om dygnet.

Julie tog med oss till sitt hem, bjöd på lunch. Huset var inte riktigt klart, sedan de förlorade jobben har det liksom inte blivit så mycket gjort.. maken har inte varit där så mycket, han fick söka sig ett arbete på oljeterminalen på mainland istället. Det är nog mest Julie som målat och grejat bäst hon kan, när hon varit där. Efter lunchen tog hon med oss ut på en promenad, det finns en väg på Skerries kan man säga, så man har liksom ändå bil.. och från Julies hus till piren, där en av de två (!) mataffärerna ligger är det en ”bra promenad”, så man kör bil.. Alla kör bil, verkar det som.. plötsligt drog sonen iväg när vi åt lunch: ”Hoppsan, hur gammal är han?”, frågade jag. ”13”, svarade hon. ”Kör han bil? En riktig bil?”. Ja, det gör han, fast bara på Skerries, och bara bara ner till farmor, aldrig längre. Bra kör han också, tydligen. Det händer att polisen kommer ut, för att kontrollera gevär t.ex, och samtidigt passa på att kolla ynglingar som kör bil. Det är bara det att det finns aldrig några ynglingar som kör bil när polisen är där… Ryktet hinner liksom sprida sig långt innan färjan nåt till Skerries.

På vår promenad stannade vi till hos en man som dyker efter vrak, letar efter föremål. Richard, som normalt sett bor i Perth, men också på Skerries ibland, har hittat en kanon som han numera har i sin trädgård. Den kommer ifrån ett holländskt skepp som sjönk utanför Skerries 1711. Kanonen är tillverkad 1686. När Richard hittade kanonen hade hans kollegor åkt hem för säsongen, så han bestämde sig för att ta upp den ensam. Det gjorde han genom att fästa någonting på kanonerna som fylls med luft, tills den flyter upp till ytan. Nu står den i hans trädgård. Han är övertygad om att fler människor ser den hos honom än på museet i Lerwick, för de har en annan kanon han tagit upp, men den står gömd i ett förråd.

Under vårt besök fick vi inte missa att besöka den lilla affären vid piren. Fantastiskt vilken välsorterad affär. När vi stod och betalade kom en okänd man in i butiken och eftersom vi såg en yacht komma in till Skerries under vår promenad så visste Julie att mannen kom därifrån, och frågade honom varitfrån han kom. ”Sweden”, svarade han. Så vi bytte några ord, det var inte första gången han var på Skerries. I Lerwick ligger det just nu flera segelbåtar med svensk flagg och ändå fler med norsk, och ofta kommer de till Skerries först. Har någon av er seglat till Shetland?

Innan det var dags för oss att ta färjan tillbaka till mainland igen, åkte vi in på den lilla landningsbanan och fram till stranden för att se fyren och stranden Lang Ayre.

Sofianna och Vidar vid Lang Ayre
Continue Reading

Ett hus med fönster…

…det är stor skillnad mot ett utan! Några av fönstrena och våra altandörrar har satts in nu, det gav en helt annan känsla när jag klev in där igår. Taket jobbar de fortfarande med, men takpannorna börjar ta slut nu, vi behöver fler.

Här är altandörrarna och fönstret vid matplatsen…

Den här delen kommer vara köket…

Idag tänkte vi ta färjan över till Skerries! Vi har aldrig varit där, färjan tar 1h 20 min och våra närmsta grannar här på Muckle Roe bor där ute. Numera pendlar de mellan här och där, eftersom laxfabriken lades ner förra året och typ alla förlorade sina jobb, inklusive dem (tidigare bodde de enbart på Skerries och har byggt ett hus där). Så nu jobbar pappan i familjen på oljeterminalen nära Brae. Men idag ska vi hälsa på åtminstone hans fru Julie och lilla dotter Sofianna som kommer vara där och det ska bli jättespännande att komma dit! Här på kartan kan ni se var det ligger, den röda markeringen. Om du seglat till Shetland någon gång, så har du kanske åkt in till Skerries allra först…

Continue Reading

Sommarlov och väder

Det har kanske regnat lite väl länge nu, men igår eftermiddag när vi åkte till Lerwick för att Edith skulle få gå på bio med sin pappa, medans jag och Vidar tog en promenad med Liselott, och glass på cafe Fjarå, då kom solen! Och åskvarmt blev det. Ännu har ingen åska kommit in över och vi kanske slipper den. Jag håller kontakt med min granne och väderexpert som pendlar mellan huset här bredvid oss och deras andra hem på Out Skerries, hon är lite nervös över hela åskvädret för att sitta där, på en liten ö långt ute i havet, utan el och internet, är ju faktiskt ändå lite värre än att sitta utan det på den här lilla ön, där jag är. Även om jag tycker det är illa nog! 🙂 Man blir nog lätt beroende av att ha koll på vädret om man lever därute som hon gjort i många år, då man lätt blir helt isolerad därute, pga stormar. 

Runt Clickimin Loch promenerade jag och Vidar med Liselott igår, där över vattnet ligger Clickimin Broch.
Sedan satte vi oss en stund på klipporna bakom Tesco..
Vincent mår bara bra, han börjar vänja sig vid oss.
Continue Reading

Vindskivor, den glömda lekparken och en hemlig leverans

Vidar och jag tog en morgonpromenad till huset idag, för första morgonen på länge regnade det inte. Vi stannade och pratade med fåren och kossorna på vägen…

Takpannorna läggs på huset nu, och vi ska beställa en braskamin de närmsta dagarna, så de kan fixa till med takpannorna runt skorstenen. I nästa vecka ska vi beställa kök, badrum osv. eftersom det är ett par månaders leveranstid. Vi har valt ut det redan, det var klart innan jul.

Jag försökte fota vindskivorna (som jag nu vet att de heter, tack vare er), men det var svårt med min mobilkamera…

Melvin (en av våra byggare) är nöjd med dem iallafall 🙂

Idag kom jag på att min granne, Louise, visade ju mig att det finns en jättefin lekpark i Brae, gömd bakom husen. Jag hade bott här i ett år utan att ha en aning om den, sen glömde jag nog av den igen.. men idag kom jag på det, när vi hade lite småtråkigt sådär på fredagseftermiddagen men inte kände för någon längre utflykt. Edith och Vidar tyckte det var toppen!

Idag fick vi en väldigt väldigt speciell leverans med färjan ifrån Aberdeen, men det tänkte jag berätta om imorgon…!
Continue Reading

Som Bahamas fast på Shetland?

Det är väl ganska likt Bahamas? Tycker iallafall jag 🙂 Förra gången (första gången) jag var här på Meal Beach var det höst och folktomt. (Men ändå så vackert!) Idag var den lilla parkeringen uppe vid vägen helt full. Vi har haft drygt 15 grader varmt idag och ganska kylig vind. Men som sagt, man får passa på – och vi var inte de enda som tänkte så! Picknickmat, hink, spade och filt tog vi med oss idag och åkte till ön Burra utanför Scalloway där den kritvita stranden Meal Beach ligger. Meal betyder Mjöl på ”Shetland dialect”… Stranden var ganska skyddad från vinden så vi hade det härligt där på filten och i sanden. Något dopp i havet blev det inte för oss, men det fanns de som var modigare.

Vägen ner mot Meal Beach
När sommaren kommer till Shetland, kommer också dimman. Dimman som ställer till det för flygtrafiken, vilket oftast blir ett problem just på sommaren. Igår kväll såg det ut såhär utanför oss: (havet ser ni inte för dimman)

Continue Reading

God söndagkväll!

Hoppas ni haft en bra helg, det har vi! Edith har haft en riktigt bra dag idag. Hon har spenderat dagen i Lerwick med maken, först gick de på bio och såg Zootropolis, i 3D. Efteråt gick de på Café och sedan åkte de till Clickimin och simmade, och lekte.. mest lekte..

Under tiden hade jag och Vidar en toppendag i solskenet. Vi var ute och lekte i trädgården, hoppade studsmatta, hälsade på kossorna uppe vid vägen och fåren på vägen till Hams.

Senare på eftermiddagen efter lunchen, Vidars tupplur och min yoga, tog vi en promenad längre upp på den vägen mot Hams. Där kan man kasta stenar i bäcken i timmar.. och springa efter fåren och ropa ”bäää” … Imorgon är det sista dagen på påsklovet innan skolans termin 4 börjar.

Continue Reading

En fredag full av solsken!

En hel lång fredag med en massa solsken och bara lite lite regn, har vi haft idag! Underbart. Barnen och jag har varit ute och lekt.. i studsmattan…

…och i lerpölar…

Efter lunch skulle jag städa kapellet efter förra helgens gäster och bestämde mig för att promenera dit. Edith ville hänga på! Det tog oss nog 45 minuter att gå dit (på hemvägen gick jag själv och då tog det 25 minuter), det finns ju så mycket att titta på längs vägen…

…inte minst alla får och den i övrigt vackra utsikten…

Husbygget passerar vi på väg till kapellet och det ser ut så här nu…

Muckle Roe Chapel
Continue Reading

Strandutflykt!

Påsklovet pågår ju fortfarande och idag när vi vaknade upp till strålande solsken och blå himmel bestämde jag och barnen att vi skulle gå till stranden. Med fika (såklart)! Solen försvann ett tag och det började regna.. som det ofta gör här 😉 det växlar fort. Men vi var glada ändå 🙂 Vidar kastade stenar i bäcken och Edith lekte med sina Barbies.

Vårt bygglov har gått igenom och arbetet med grunden fortsätter. Själva huskitet kommer i maj.

Continue Reading

Första besöket på sjukhuset och en registrerad bil

Idag hade Edith en tid på sjukhuset i Lerwick, lite spännande och kul eftersom vi inte varit där förut! Speciellt som Ediths besök inte gällde något ”jobbigt”. Vi sökte på vårdcentralen för öron och näsa. Hon opererade bort adenoiderna när hon var 2,5 år och nu klagar hon på blockeringar i öron och näsa. Jag trodde vi skulle träffa en öron-näsa-hals läkare idag men så var det inte. Den läkaren vi träffade idag testade bara hennes hörsel. Hon var inte helt nöjd med resultatet men skulle i vilket fall sätta upp Edith på väntelista till en ÖNH läkare, eller ENT doctor (Ear-, nose- & throat specialist) som det heter här och då ville hon att hörseltestet skulle göras om också. ENT läkarna kommer bara upp varannan månad ifrån sjukhuset i Aberdeen, så det kan dröja ett tag innan man får en tid. Det var en bra upplevelse på sjukhuset iallafall och bra att veta vart man ska i fortsättningen!

Edith efter läkarbesöket

Efteråt gjorde vi lite ärenden i Lerwick, åt lunch och hann med ett besök i den fantastiska lekparken! (Som jag lagt upp mycket bilder från tidigare, men just idag tog jag inget foto…). Ett av ärendena vi gjorde var att beställa nummerplåtar till bilen. Som efter mååååånader är registrerad i UK nu! Äntligen. Nummerplåtarna gjordes på 3 minuter.

Continue Reading

Lekparken i stan

Idag tog vi en tur till Lerwick, jag och barnen. Det var härligt höstväder för en dag i den roliga lekparken. Sedan gick vi till biblioteket för att låna nya böcker och lunch åt vi på Havly Cafe. Här hemma har studsmattan plockats ner inför hösten och vinterns stormar.

Ediths favoritcafé – Havly
Continue Reading