De senaste dagarna har varit blåsiga och lite regniga. I onsdags åkte vi hela familjen till Clickimin (simhallen i Lerwick) till Ediths förtjusning. Den har varit stängd för reparation ganska länge men öppnade lagom till höstlovet. Igår hade jag och barnen en play date hos några grannar och idag åkte vi till Walls för att hälsa på vänner. Vi åkte ner till kyrkans cafe för vår lunch och till lekplatsen efteråt. Jag har nog lärt mig minst ett nytt ord på shetland dialekt idag, får kanske skriva ett inlägg om det (språket) en annan dag. Jag har lärt mig lite mer om får och om att vara född och uppvuxen på Shetland: hur man, om man t.ex. bor i Walls, känner eller åtminstone känner igen, alla man ser. Ser man någon man aldrig sett förut så tänker man just det: ”jag har aldrig sett den personen förut”. Det där har jag inte riktigt fått in i mitt huvud ännu. Det är märkligt för mig. Jag är inte van vid att möta folk jag känner när jag är ute, så jag är inte speciellt uppmärksam. Andra hejar på människor i mötande bilar när de är ute och kör, även på ”den stora vägen”. Jag har märkt att några hejat på mig ibland, men själv hinner jag oftast inte med. Ibland har jag dock sett vem det var, någon som faktiskt känner mig. Annars kanske det finns många som tar det säkra före det osäkra om de tror att de känner igen en bil och hejar för säkerhets skull?