Barnen har inte sportlov här en hel vecka men den här helgen är det långhelg med ledigt ifrån i torsdags och till och med imorgon, så skönt. Jag är lite trött på skolan just nu och kämpar för Vidars skull så det är extra skönt att ha några dagar att bara vara tillsammans och koppla bort det där.
Igår åkte Edith och jag till Lerwick för att ha lite egentid bara vi tjejer och måla keramik. Det var flera år sedan sist men så kul att äntligen gå dit igen. Jättemysigt ställe.
Vi passade såklart på att gå till café Fjarå också.
Den här helgen har vi fått en ny familjemedlem på gården, en så söt kalv. Till kossan som fick dödfödda tvillingar förra året. Hon är så stolt. Edith och Vidar har varit nere och matat kossorna varje kväll den här helgen. Det är roligt när de vill vara med. Vi tvingar dom ju aldrig utan de är bara med ute på gården när de själva vill.
Sa jag att det blåste igår? Det var bara lite ”frisk vind” jämfört med hur det är idag… Just nu blåser det ca 25 m/s och Maximilian ligger ute och sover som bäst i barnvagnen. (Jo, ni kan vara lugna, jag har full koll. Den står i bästa lä-läget, säkerheten är väl genomgången osv. osv.) Han sover alltid utomhus på dagtid och bor man här så får man hitta metoder för det mesta för att klara av väderförhållandena. Paul som arbetar utomhus och bygger hus avbryter inte pga väder. Här måste man vara en viking 😉
Vi hade en god alla hjärtansdag-middag igår kväll. Det blev Caviar (från lax, det närmsta löjrom jag kunde komma, smakmässigt), friterad bläckfisk med chili och ingefära och lakritspannacotta med hallonspegel. Och rosa bubbel såklart.
Eftersom det är lördag har vi varit mer nere på gården idag. Maximilian hälsade på fåren och lekte i bland fodret.
Helg. Äntligen. Vi är hemma, som vi brukar vara, får lite olika saker gjorda. Igår hade vi sådär härligt höstväder. Solen sken, lite lagom med vind, löv på gräsmattan (för att vi har lite planterade träd/buskar i trädgården, annars är ju Shetland ganska trädlöst). Edith är förkyld, så hon är ganska hängig i helgen. Vidar vill bara bada i den lilla bubbelpoolen vi köpt, en sån där uppblåsbar hot tub, som vi har utanför huset på baksidan. Som han badar, dyker, och hoppar runt i den lilla poolen. Jag är ute med hunden och får lite gjort här hemma också. Fotona som togs av Maximilian i April har jag äntligen ramat in nu, nu ska de bara upp på väggen också. Igår kväll fick vi hem nötkött att fylla frysen med. Jag stod och skar en del i skivor precis innan läggdags, köttfärsen var redan malen som tur var.
Vårt hem sträcker sig ut till sjön skulle jag säga. Sen kommer kullarna, där våra Shetlandsfår bor, så det får väl kallas deras hem. Det är mer utanför ”vårt hem”. Sjön är speciell för oss. Dit tar vi en promenad allt som oftast. Och det känns som vår privata sjö. En söndag när jag och Edith promenerade förbi sjön och ut mot kullarna stod en man och fiskade i sjön, ”Får han vara här?” frågade Edith, ”är inte detta vårt privata?”. För det känns så. Men det får han, såklart, och det är ju också bra. Om det var någon som störde någon så var det vi som störde honom den gången med vår videoinspelning. Jag tror Edith körde med sin väldigt högfärdiga brittiska accent just den dagen.
Shetlandsfåren med ”vår” sjö i bakgrunden
Igår tog vi fyrhjulingen ut till kullarna. Paul ville hämta ljung till mig. För att jag klagar på att jag aldrig kan köpa ljungplantor till höstens krukplanteringar här. Han ville visa att hela kullarna är fulla med ljung, som vi kan hämta (vem behöver köpa ljung liksom). Det var dem, men de hade vissnat. Vi tog lite ljung ändå, några få hade några rosa/lila blommor kvar, men jag tror inte de kommer hålla. För minst andra året i rad nu är ordningen att Liselott meddelar mig att ”nu har tesco ljungplantor”, sen åker jag dit 1-2 veckor senare, för att jag inte riktigt får tid innan (Min mat därifrån levereras ju hem till mig, men de tar inte med växter), och när jag väl kommer till butiken är plantorna slut. Sen tar de inte in fler verkar det som! Story of my life…. Jag fick i allafall planterat de där kryssantemumen igår också. Så nu är de vissna sommarblommorna borta.
Pauls rustika ljungplanteringar. Shetlands egen Ernst (?)
Maximilian kommer ofta till sjön, ibland i sin baby carrier på min eller Pauls rygg och ibland i sin barnvagn. I fredags kastade vi macka, det tyckte han var helt fantastiskt roligt.
Under denaste veckorna, som varit mycket upp och ner, för mig, för mycket stress, för mycket tankar.. så har jag åtminstone försökt börja ta mig ut mycket mer.. promenera i våra fantastiska miljöer här på Shetland. Det är ju så vackert, stilla, tyst… mycket bra för själen, om man bara öppnar dörren och går ut. Och det behöver jag mer än någonsin. Så jag vill visa er några bilder från ett par av mina promenader. För ett par veckor sedan tog jag och min vän Liselott en promenad en bit bort från där hon bor, till Culswick Broch. Det var en perfekt promenad, då man parkerar nästan vid vägens ände och sedan promenerar in på en farm road utan trafik. I början av promenaden ligger ett fint gammalt kapell. De är öppet, som så mycket här på Shetland, för att det går att göra så här, så där kan man gå in, sitta i stillhet eller skriva en rad i den lilla boken.
Culswick Broch
En annan promenad, det var en söndag, tog jag Paul, Maximilian och lille vovven med mig, vi tog oss till slutet av vår väg, vid Vementry. Därifrån gick vi upp en stig upp mot kullarna, ut mot Clousta och sedan vandrade vi hemåt mot gården igen. Den här lilla grinden skiljer två crofts åt. Just när vi kom hit var tidvattnet som högst.
Det var en härlig söndag och vi tog paus ibland, bland ljungen för där är det torrt och Maximilian trivdes.
Det gjorde även Enzo… som hänger med utan problem trots de korta små benen…
Förutom att promenera har jag fått finbesök ifrån Sverige, först kom det här sköna gänget, stickentusiaster från Stockholm, på kaffe hemma hos mig. Sedan ville de såklart se våra Shetlandsfår. Jag fick svenskt kaffe, choklad, godis och OSTBÅGAR! Två bärkassar kom de med… så underbara människor! En av dem spinner eget garn så hon fick ull med sig hem.
Jag har också fått träffa en annan fantastisk människa och hennes resesällskap, som just nu bor i den lilla stugan jag hyr ut, även dem från Sverige. De är så roligt att få träffa andra svenskar och att de delar mina kännslor för det här stället 🙂
Idag har vi haft den stora ”klippdagen” av Shetlandsfåren, ”the hill sheep”, de som går ute hela året om i kullarna och klarar sig själva för det mesta. Årets absolut bästa dag skulle Pauls mamma säga och jag tror de flesta i familjen håller med om det. En heldag av hårt arbete men också en dag då hela familjen är tillsammans och utomhus. Idag har vi dessutom haft årets och kanske tidernas varmaste dag. Jag vet inte om jag upplevt en så här varm dag förut på Shetland. Det har varit underbart varmt dock. Temperaturerna går ju inte så högt här, men idag har det iallafall känts som 25 grader, minst. Det har med all trolighet inte uppmäts den temperaturen för det har aldrig någonsin hänt här men där vi var i solen kändes det så iallafall.
Dagen börjar med att vi samlar ihop alla fåren som lever ute på ett väldigt stort område, så en del av oss åker fyrhjuling, andra går. Den delen tar några timmar. Sedan tar vi ut lammen, ger alla får lite medicin och annat de kan behöva. Efter det har vi lunch för att sedan klippa alla får. Vilket ju tar ytterligare några timmar.
Ullen från de färgade Shetlandsfåren är lite extra eftertraktad
Maximilian njöt av sin dag i gräset…
En liten lammunge som fötts väldigt mycket senare på året än alla andra…
Nu när Edith och Vidar är med sin pappa och njuter av sommaren försöker jag få lite gjort av allt som legat på hög ett tag, men jag försöker njuta lite av sommaren också. Vi har faktiskt sommar här på Shetland nu. Flera dagar med värme, så märkligt, men härligt. Helgen väntas också bli fin. Den här veckan, på kvällarna när Paul kommit hem från jobbet, har vi också försökt fiska efter hummer. Vi har inte hunnit med det tidigare i år men här på Shetland kan vi fiska hummer när vi vill, hela året. Nu på sommaren ligger båten i Clousta (på vintern ligger den i Aith), där Paul har ett croft och en del av fåren går, på croftet finns två gamla hus varav ett inte är mycket kvar av och det andra används som förråd. (På bilden ovan tillhör bara det bakre huset croftet).
Clousta är väldigt avskilt och fridfullt. En så vacker plats. Det är synd att det där huset ligger övergivet ooch bara används som förråd tycker jag. Det hade varit en fin plats att bo på. Paul bor på samma gård där han är född och uppvuxen, han byggde sig ett hus en bit upp på kullen från föräldrahemmet. Det är något jag inte kan relatera till. Jag har inte flyttat många gånger eller långt, som barn, men jag bodde inte på samma ställe hela uppväxten. Sedan som vuxen har jag flyttat många fler gånger än jag kanske hade önskat. Att hitta ett hem som känns sådär som hemma på riktigt har jag alltid önskat.
Tre humrar har vi fått hittills i veckan, en var för liten och släpptes fri. Så imorgon kväll tror jag det blir hummer till middag.
Det är mycket som händer här på gården nu, idag slås ensilaget in i balar, som vi ska flytta ikväll med traktorn. I förrgår hade vi en helkväll av fårklippning. 160 stycken klipptes den kvällen, så långt ifrån alla men vi gör det i omgångar. Kevin och John kommer alltid när det är klippning för dom är bättre på det än någon av oss, men vi sorterar fåren, hämtar hem och släpper ut dom, ger dom ”pedikyr” och annat vi ser behövs. Enzo och Maximilian var med såklart.
Luggen börjar bli lång…
Enzo blev trött av det hårda arbetet, så han fick en mjuk och skön bädd av ull… där sov han gott.
Igår hade vi sommar, det var välbehövligt, en hel dag av solsken och jag kunde sitta ute på altanen i sommarklänning i flera timmar. Enzo njöt också. Idag är det regnigt och kallt igen.
Lagom till min syster åkte hem fick vi (tyvärr, för hennes skull) tillbaka det vackra vädret. (Det var kyliga dagar när hon var här.) Då passade vi på att ta båten ut till en av de obebodda öarna här utanför. Helt obebodd är den ju inte, några får och en mängd olika fågelarter bor ju här. Barnen njöt av båtturen i solen. När vi gick i land var vi tvungna att klättra på klippor för att komma upp på själva ön, inga problem med en bebis i bärsele tyckte Paul. Jag var lite smått nervös. Men sedan hade vi pick-nick där i solen på denna vackra ö och då var det värt det.
På den här ön finns naturligt finmalen snäckskalssand som Paul och hans mamma varje år hämtar hem för att ge till hönorna. (Paul sitter i lite sådan sand på bilden nedan).
Imorse hade vi lite sovmorgon efter en natt med mycket vakentid och flera måltider. Jag misstänker att det är tänder som börjar komma; mycket gnäll, dregel och lite krångel med att äta. Efter sovmorgonen serverade Paul eggs benedict till frukost, så gott! Just när vi skulle börja äta ringde telefonen, vi måste köra ut lamm och deras mammor till Clousta där vi också har land. Svärfar hade fyllt släpet men sen insett att han måste åka till flygplatsen för att hämta farbror Neil (Maximilians farbror) som kommer hem från London för att hjälpa till med lamningen en vecka.
Clousta
Sedan var vi tillbaka inne på ”förlossningen” och hjälpte till med lamningen (fast mest observerade vi, höll de andra sällskap). Vi har en strålande vacker dag idag här på Shetland. Stugan har fått nya gäster, ifrån England den här gången och igår städade jag den efter att ha vinkat av våra gäster ifrån Frankrike.
