Om snö, skola och oro

Ja, nu har det hunnit bli Mars. Januari/Februari bjöd på mer och längre ihållande snö än på många år här på Shetland. Jag hann till och med testa att tvätta mina mattor i snön – som jag sett fram emot att kunna testa det! Och hade jag kunnat hade jag gjort det varje år! Barnen åkte pulka såklart och vi njöt av promenader utan lera! Fantastiskt.

För 2 veckor sedan fick Vidar och hans klasskamrater börja skolan. Vidar har en anpassad mjukstart med kortare och färre dagar och det har passat honom utmärkt. Första veckan var full av oro, svårt att sova, och andra dagen han skulle till skolan sa han till mig att han var för sjuk för att gå dit. Som förälder vet man ju oftast när ens barn är sjuk på riktigt – och inte, även om det är svårt ibland att vara säker, men den här gången var jag ganska säker. Så innan bilresan och på vägen till skolan pratade vi om oron och när Vidar kom in i klassrummet sa han till sin (underbara) lärarinna ”I feel so anxious today”. Hon var så glad över att han lyckats uttrycka det för henne (då kommunikation är en stor svårighet för honom) att hon mejlade mig den kvällen och berättade, och jag var jättestolt över honom och övertygad om att resten av dagen blev lättare när han fått sagt det till henne.

Edith ska få börja skolan om en dryg vecka. Då hinner hon gå två veckor innan påsklovet. Hon längtar. Det är så tufft för henne att inte kunna träffa sina vänner.

Snön är ju borta sen länge nu och vårkänslorna börjar smyga sig på även här hos oss. Vi har haft ganska milda och fina dagar. De första lammen har kommit även om det är någon månad eller så innan lamningen drar igång på riktigt. Lammungar är ju ett säkert vårtecken! Nu ska vi försöka ha en lugn och skön helg, hoppas ni får det också!

Continue Reading

Vi håller oss hemma…

Ja, det är ju inget nytt med det , ha ha! Snart har vi ”stannat hemma” i ett helt år. Under jul och nyår och fortsatt i skrivande stund så har Covid fallen ökat dramatiskt här. Tyvärr. Skolorna håller stängt (förutom för key workers barn och barn med särskilda behov). Edith studerar hemma och Vidar också än så länge (även om han har rätt till en plats i skolan). Det har gått så bra hittills med hans ”hemskola”, han har gjort så stora framsteg (jag är så stolt över honom!) och så mår han bra mentalt (och det är ju huvudsaken) så jag håller honom helst hemma ett tag till. Dessutom är skolan mer belastad än de hade räknat med så de ber de som kan hitta andra lösningar att göra det, under tiden skolan hålls stängd för ”de flesta elever”. I början av februari ska de titta på situationen igen. De kommer inte öppna skolorna förrän tidigast i mitten av februari.

Så, vi har det bra här hemma. Och vi stannar just bara hemma. Och i lördags hade vi födelsedagskalas, för Vidar (ja, med bara oss såklart) med Nutella- och chokladtårta och fina presenter! Det var det bästa födelsedagskalaset någonsin, sa Vidar. Det värmde i hjärtat. Han som hade sett fram emot att äntligen få ha ett kalas med sina kompisar, men.. det får bli nästa år (hoppas jag!).

Vidars frukostbricka på födelsedagen
Continue Reading

Vinterns vackraste dag

Ja vilken vacker dag vi har haft idag; soligt, kallt, lite frostigt.. Idag är ju också en mycket speciell dag; Maximilians 2-årsdag. Så idag har vi firat här hemma. Maximilian väcktes med sång och presenter; kläder, några svenska böcker (Babblarna är en ny favorit här hemma!).. och en liten fyrhjuling!

Innan solen gick ner igen tog jag, Paul och Vidar quaden (fyrhjulingen) ut till Shetlandsfåren på kullarna för att ge dom en feeding block. Vidar ja, han kom tillbaka igår, lite oväntat men så välkommen såklart 🙂 Han kanske stannar några dagar, eller längre än så, jag vet inte det nu. Men så mysigt, så vi passade på att njuta av det fina vädret på kullarna. Kallt men vackert!

På väg ut. Klart man måste stanna och kasta sten på isen.
När Vidar ropar kommer fåren springandes, de vet att det vankas godis
Magiskt vacker dag
Continue Reading

God Jul

Hej på er, kikar in och önskar God Jul med foton ifrån julbelysningen i vår lilla stad, Lerwick. Vi tog med barnen in i måndags kväll för att titta tillsammans. Den är mysig, vår lilla affärsgata, och belysningen gör ju den ändå finare i mörkret. Nu har de två stora åkt till sin pappa för att fira jul och nyår. Vi blir alltid lite ledsna allihop när de åker. Men förhoppningsvis kommer de ha en mysig jul och så ses vi snart igen. Under tiden ska jag äta många pepparkakor.

Så, med det önskar vi: God Jul, från oss här på Shetlandsöarna! Hoppas ni får en lugn och skön sådan och har någon att dela den med, vart ni än befinner er. Annars är min inbox är alltid öppen för den som vill.

Ta hand om er.

Continue Reading

Vårt julfirande

I lördags var det julafton hemma hos oss, eller juldagen om ni frågar Paul. Lika förväntansfullt och spänt var det som om det hade varit ”den riktiga julafton”. På morgonen när vi vaknade hade tomten redan varit hemma hos oss och lämnat presenter under granen. Som tur var hade vi ställt fram kakor till tomten och grönsaker till renarna vid öppna spisen. Och ett glas vatten. Egentligen skulle det vara mjölk, sa Edith, men samtidigt kanske han var trött på det om han fick mjölk hos alla, tänkte hon. Det bästa när man bor flera nationaliteter tillsammans är ju att man kan välja och vraka bland traditionerna och blanda bäst man vill.

När alla paket var öppnade åt vi frukost och gjorde oss i ordning, för den eftermiddagen skulle vi äta julmiddag nere hos Pauls föräldrar.

Där blev det traditionell brittisk julmiddag med kalkon och alla tillbehör (och den sedvanliga pappershatten på huvudet). Kvällen innan hade vi ett litet svenskt julbord här hemma.

När alla var mätta och belåtna kom tomten på besök! Tänk att han kom tillbaka för att hälsa på oss allihop i svärföräldrarna hus. Vilken bra julafton det blev (eller juldag, om man är britt), trots att världen stormar därute! I lördags fick vi till exempel via nyheterna höra att skolan inte kommer återgå som planerat efter jullovet utan att vi ska ha hemskola, online learning. Då bröt jag ihop litegrann. Edith tog också beskedet hårt. Vi får hoppas det blir kortvarigt (idag fick jag veta dock att Vidar kan ev få gå till skolan. Då han har särskilda behov. Vi får se hur läget är efter nyår.) Sen allt övrigt kaos som pågår just nu, ni vet; med det nya viruset, stängda gränser, strandsatta människor, inställda färjor och flyg… (och Brexit på det… suck!) Även om jag inte ska någonstans nu, så rör det till inom mig. Svårt att behålla lugnet alltid. Idag kan man inte ens posta ett brev härifrån till något europeiskt land, tydligen 🤷🏼‍♀️. Och sen börjar folk tydligen panikhandla i mataffärerna igen…

Ta hand om er!

Continue Reading

Lucia

Glad Lucia! Hoppas ni haft en mysig dag och hunnit med att se lucia på tv (om inte in real life) OM ni är intresserade av det, såklart. Här ovan står jag och ser käck ut; jag sjunger och försöker le för kameran samtidigt. Min enda följeslagare i luciatåget, en väldigt söt liten pepparkaksgubbe, försvann tyvärr och lämnade sitt batteridrivna ljus till mig. Det blev en kort skönsång. Det blir liksom inte samma sak när man står där helt själv, ha ha.

Lucia är min favorittradition så den tänker jag fortsätta fira, och förhoppningsvis kommer barnen börja hänga på så småningom.

Så var det tredje advent idag också. Nästa helg ska vi fira vår jul här hemma, då Edith och Vidar ska fira julen hos sin pappa i år. Vi kör som om nästa helg är den riktiga julen dock, det brukar bli så bra. (Även om sen den 24:e känns lite ledsam ändå, men det är så det är).

Förra helgen, när Edith och Vidar var här, då klädde vi granen, bakade pepparkakor och gjorde julköttbullar. Den här helgen har varit betydligt lugnare och jag har mest velat sova. Det har jag kunnat göra också, vi har nog varit ganska trötta alla tre här hemma.

Igår tog jag och Paul quaden ut i en park där en bagge inte synts till på ett tag. Vi letade i vattenhålor och vikar för att se om han låg död någonstans. Men vi hittade honom inte. Kanske har han försvunnit över vid lågvatten till någon annans park… Vi får se om vi hittar honom nästa gång. Däremot fick vi se sälar. Du kanske kan se ett par svarta fläckar i bilden nedan… men jag hinner ju aldrig fånga de på bild.

Önskar dig en fortsatt skön söndagkväll

Continue Reading

En bra helg

Ja nu är det fredag igen och den här veckan har sprungit förbi men jag har fått så mycket gjort här hemma. Nu är här städat och fint inför första advent och jag kan till och med se ut genom fönstren. Det är så svårt (jobbigt) att hålla fönster rena här med alla stormar och jag har hittills inte tvättat mina fönster så ofta, men kanske blir det ändring på det, för när solen väl skiner så är det fint att få in ljusstrålarna och även att kunna se ut!

Förra helgen hade vi en så mysig och rolig helg tillsammans hela familjen. I lördags var det Pauls födelsedag så jag hade bakat en tårta som vi åt tillsammans med hans föräldrar på eftermiddagen och på kvällen bakade vi pizza i vår hemgjorda pizzaugn på baksidan av huset. Mitt på dagen var jag med på en online workshop i andning, av en transformational breath coach i London, detta var min andra workshop med henne. I grupp är det, via Zoom. Det här året har ju fört det positiva med sig att sådana som jag som bor väldigt långt ifrån väldigt mycket kan vara med på grejer även fast det händer långt bort. Jag är ny på det där med breath work men det är något jag börjat intressera mig för mycket och fördjupar mig i. Det hänger ju ihop med yoga som jag tycker väldigt mycket om (ja, fast egentligen hänger det ju ihop med allting – livet, såklart). Samma studio som anordnade den här work shopen har också online yoga via zoom som jag startat med också ett par gånger i veckan. Det gör skillnad för mig.

I söndags var vi ute på gården mycket och åkte ut till sjön till kossorna. Maximilian älskar verkligen kossorna. De är hans favoriter. Och på eftermiddagen fick jag med mig Paul så att vi kunde sätta upp utomhusbelysningen som jag köpt i år. Som det lyser upp i vintermörkret!

På gaveln av huset har vi en projektor som lyser snöflingor på väggen.

Den här bilden är av väldigt dålig kvalitet med här kan ni se hur vårt hus ligger ensamt uppe på höjden från den allmäna vägen…

Nu ska jag hämta en nalle uppe i Vidars säng som jag lovat att sy lite då stoppningen håller på att komma ut. Han hittade den nallen uppe på Pauls föräldrars loft i söndags när han och Paul gick upp där för att titta vad de kunde hitta. Nallen hade Paul som barn och nu fick Vidar den. Sen ska jag börjar ta fram lite mer grejer ut mina jullådor; adventsljusstakar och stjärnor satte jag upp redan för snart 2 veckor sedan. Jag behövde göra det lite tidigare i år, kände jag. Och så måste jag fixa adventsljusstaken med de fyra ljusen inför söndag – såklart!

Trevlig Advent!

Continue Reading

Släpps vi ut?

Skottland har ju, som bekant, en egen regering, vilket innebär tex nu i Coronatider att vi kan ha andra regler än England gällande lockdown. Hela den här tiden har vi haft olika regler och när England redan för ett tag sen lättat på restriktionerna förblev vi hemma med oförändrade regler. Men sedan i torsdags har vi något ändrade restriktioner även här. Sådana saker som att ta bilen en kort bit för att hälsa på en vän eller släkting, utomhus, är numera tillåtet. Handelsträdgårdar får öppna. Paul som arbetar i byggindustrin får nu lov att börja förbereda byggarbetsplatserna inför att starta igång igen när vi går in i fas 2 (när det kommer inträffa är dock oklart). Det känns lite vemodigt att han ska börja jobba igen, trots att han arbetat hela den här tiden hemma på gården, men ändå, han har inte gått upp så värst tidigt och han har ju ändå kommit hem titt som tätt, åtminstone till alla måltider 😉 och så har han lekt och umgåtts med barnen så mycket han hunnit med såklart.

Vi är alltså i fas 1 av 4 nu. Det jag hört om skolorna är att de kan öppna från 11 Augusti. Men alla barn kan inte vara där samtidigt. De kanske tex ska vara där 2 dagar i veckan och studera hemifrån resterande tid. Men mina barn kanske inte kommer vara där samma 2 dagar… vilket isåfall blir oerhört opraktiskt och säkert problematiskt för min Vidar. Men, den som lever får se.

Maj har varit en katastrofal månad vädermässigt efter den otroligt vackra aprilmånaden i år. Vi har haft snöfall och hagelstormar, kallt och blåsigt. Men idag kom sommaren tillbaka så vi packade en picknick och åkte till Clousta, där vi har fåren, ni vet. Där njöt vi av solen en stor del av dagen.

Hur har ni det i helgen?

Continue Reading

Det här nya livet

Jag har ingen aning om vilken vecka i ordningen det är nu i det här nya livet vi lever. Vi är mitt upp i lamningen och jag är också mitt upp i.. livet med 3 barn, en liten hund, gård, hem…mig själv.. Tiden går liksom och det finns alltid så mycket att göra så det räcker och blir över. Jag kommer behöva lite förvarning innan livet ska återgå till vad det var innan. Om det ska det.

Ibland gråter jag en skvätt, men jag vet inte alltid varför (även om det givetvis finns mycket oro i det här). Ibland längtar jag desperat efter en lugn stund. Ibland tänker jag på saker som att åka in till stan och kanske gå på café eller köpa en glass och sitta på en bänk i hamnen. Men för det mesta är livet egentligen bra så här (så länge vi är friska, som vi är, menar jag såklart). Vi behöver inte stressa med att passa en massa tider, behöver inte köra bil (den långa vägen till skolan), jag behöver inte tjata lika mycket. Vidar har blivit mycket mer självständig sen det här började. Han gör så mycket mer själv. För några månader sedan undrade jag om han verkligen inte kunde klä på sig själv. Klart han kunde. Men det var alltid så stressigt…

Vidar pratar om solens nedgång, månen och kvällshimmeln. Om lammen, maskinerna och om att vara pojke, flicka, liten, stor… Han sitter och myser under en filt i soffan eller i utefåtöljen när han behöver. Man kan lära sig mycket när man inte går till skolan också…

Maximilian tycker såklart att detta är bra… Att vi alla är hemma. Även om han inte förstår varför. Han får så mycket mer tid med oss alla. Jag undrar hur vi kommer prata om den här tiden när Maximilian är större…

Continue Reading

Vår på fårfarmen

Lamningen är i full gång här hemma på gården nu! En som är glad över en sak med den här lockdown, det är Pauls mamma, och det hon är glad över är att den inträffade just under lamning och våren som är den mest hektiska tidpunkten på gården. Paul har jobb hemma på gården så det räcker och blir över, så även om han inte får jobba med sitt företag så sitter han inte och rullar tummarna precis. Innan resvägar till och från Shetland (förutom i absolut nödvändiga fall) stängdes av, så tog sig Pauls bror hem från London (han är pianist, turnerar världen över men bor i London). Han insåg att han inte skulle kunna jobba på ett tag och ville hellre vara i lockdown här. (När han kom hit isolerade han sig i 2 veckor innan han rörde sig runt oss andra). Han tar alla nätter just nu under lamningen vilket är en stor hjälp.

Vackra kvällar


Vi har haft sommar nu i flera dagar! Det vill säga, det känns som sommar, Shetlandssommar. Idag ser enligt väderprognosen ut att vara sista dagen på ett tag men vi får se. Vi har iallafall försökt njuta till max. Jag har kunnat gå barbent (!) det är inte ofta jag gör det här, och Maximilian har varit ute och lekt och varit med nere på gården mycket mer än vanligt.

Igår kom Edith och Vidar hit igen. Äntligen! Idag tog vi tältet och grillen och gick bort till sjön. Vi grillade korv till lunch och barnen lekte vid sjön och i tältet i flera timmar. Sedan tog de sig ett dopp, med våtdräkt på! Det är så man får bada här, även på sommaren är det egentligen för kallt att bada utan våtdräkt. Men nu är det ju bara april också så…

Continue Reading
1 2 3 16