Lek på bondgården, att hämta ut mediciner och kattungen…

I går fick vi besök här hemma på gården, av en familj som har två barn som går i samma klasser som Edith och Vidar. De har också en son som är lika gammal som Maximilian och en som är 12 år. Eftersom vi inte får lov att besöka eller få besök inomhus så stannade vi bara utomhus, men det hade vi förhoppningsvis gjort ändå eftersom vi hade uppehåll och vindstilla; bra Shetlandsväder med andra ord.

Vidar och hans klasskompis

Samtidigt hade Pauls föräldrar fullt upp med att sortera ut de lamm de skulle köra till färjan för att sälja i Aberdeen, idag. De åker aldrig med själva utan lämnar av de vid färjan och så lastas de av och blir upphämtade nere i Aberdeen och vidaretransporterade till Marts (där de säljs).

Maximilian vinkar av lammen

Så var det måndag igen. Jag lånar mina svärföräldrars bil varje gång jag kör Edith och Vidar till skolan nu. Och så tar de Maximilian för jag kan inte få in honom i hans bilbarnstol där bak. De har den där minsta lilla toyotan. Vilken tur jag har som har dem så nära.

När jag lämnat barnen i skolan idag åkte jag till två olika apotek för att hämta ut mediciner till Vidar och Paul. Jag måste hämta ut dem på den vårdcentral med tillhörande apotek där de är registrerade. Så häftigt och bra det är i Sverige det där med elektroniska recept och bara man legitimerar sig så kan man hämta ut sina läkemedel var som helst i hela Sverige! Känns som om jag flyttat tillbaka i tiden många gånger 😉

Efter det hade jag ett videomöte inbokat med en sjuksköterska. Det var mitt första. Jag har inte behövt söka mig till vårdcentralen sedan långt innan det här med Corona startade men jag har förstått att vår vårdcentral har de flesta besök antingen på telefon eller via videosamtal, sedan får man såklart komma dit om läkaren bedömmer att han behöver undersöka en tex. Mitt möte idag var med en psykiatrisjuksköterska så det gick lika bra med video som med ett ”live möte”. Jag hade väntat på det här mötet i ungefär två år (eller många fler beroende på hur man ser det), så det känns som en bra start på veckan.

Nu bajsade Luna (Ediths kattunge, berättade jag om henne?) just på min altandörrmatta. Ja ja, det var åtminstone inte i mina gardiner som de två föregående gångerna…

Continue Reading

Det här nya livet

Jag har ingen aning om vilken vecka i ordningen det är nu i det här nya livet vi lever. Vi är mitt upp i lamningen och jag är också mitt upp i.. livet med 3 barn, en liten hund, gård, hem…mig själv.. Tiden går liksom och det finns alltid så mycket att göra så det räcker och blir över. Jag kommer behöva lite förvarning innan livet ska återgå till vad det var innan. Om det ska det.

Ibland gråter jag en skvätt, men jag vet inte alltid varför (även om det givetvis finns mycket oro i det här). Ibland längtar jag desperat efter en lugn stund. Ibland tänker jag på saker som att åka in till stan och kanske gå på café eller köpa en glass och sitta på en bänk i hamnen. Men för det mesta är livet egentligen bra så här (så länge vi är friska, som vi är, menar jag såklart). Vi behöver inte stressa med att passa en massa tider, behöver inte köra bil (den långa vägen till skolan), jag behöver inte tjata lika mycket. Vidar har blivit mycket mer självständig sen det här började. Han gör så mycket mer själv. För några månader sedan undrade jag om han verkligen inte kunde klä på sig själv. Klart han kunde. Men det var alltid så stressigt…

Vidar pratar om solens nedgång, månen och kvällshimmeln. Om lammen, maskinerna och om att vara pojke, flicka, liten, stor… Han sitter och myser under en filt i soffan eller i utefåtöljen när han behöver. Man kan lära sig mycket när man inte går till skolan också…

Maximilian tycker såklart att detta är bra… Att vi alla är hemma. Även om han inte förstår varför. Han får så mycket mer tid med oss alla. Jag undrar hur vi kommer prata om den här tiden när Maximilian är större…

Continue Reading

En kvällspromenad

Igår vaknade jag upp till en underbart vacker dag. Återigen en dag då jag är tacksam över att bo här, särskilt nu. Dagen började med kaffe (såklart), Maximilian som river ut allt i mina skåp som inte har barnlås (och sen slänger ner en del av det i toaletten) och sedan gick jag till växthuset medans Maximilian hängde med sin farmor och farfar i en dryg timme. Det började med att jag och Paul skulle hjälpa hans mamma att rensa ut växthuset och hämta tång och blanda i jorden, men igår började jag så också. Blommor och stark chilli peppar! Vad mer behöver man liksom 😉 Jag beställde blomsterfröer för några veckor sedan, luktärter, för att jag blev inspirerad på instagram att börja så det. Men i växthuset igår hittade jag en massa andra blomsterfröer som jag också sådde. Jag kan ingenting om att odla egentligen. Men som tur är finns google, svärmor och framförallt kommer jag prova mig fram. Om jag ska läsa mig till kunskapen innan jag börjar så kommer jag liksom aldrig få tid att börja 🙂

Senare under dagen, när Maximilian sov, rensade jag ut mina egna blomsterlådor runt huset. Jag tänkte att eftersom vi lever i lockdown och jag inte vet hur jag ska få tag på plantor till mina krukor så ska jag försöka så dom själv, där i växthuset först. Sen vill jag plantera några av dom i mina krukor. Det är planen. Men vi får se. Sedan påbörjade jag surdegen till pizzan jag ska baka ikväll också.

Hur dagen avslutades var höjdpunkten. Vi tog en kvällspromenad till sjön. Paul provade fiskelyckan, han ville se om han kunde fånga en öring eller regnbågslax. Men det blev inget på de få minuterna han försökte under vår promenad. När vi får en ska vi varmröka den, så gott. Själva fisket var kanske inte höjdpunkten för min del, utan solnedgången. Då blev jag påmind om hur otroligt vackert vi bor. Återigen.

Ser ni kullen där mitt i solen förresten? Det är där trollen bor. Ibland promenerar vi dit på dagtid. Men inte efter solnedgången 😉

Continue Reading

Fåren på andra sidan kullen

Den här lockdown situationen vi lever i påverkar inte livet här hemma på gården jättemycket. Lamningen har smygstartat och är snart i full gång. Idag åkte jag med över till Clousta för att mata fåren som är där. Clousta ligger liksom ”over the hill” från där vi bor, så vi kan gå eller köra fyrhjuling över kullarna och komma dit från gården – och det är där på kullarna som våra hill sheep, våra Shetlandsfår, går – men oftast kör vi bil eftersom vi har tunga säckar med mat osv. med oss och då måste vi köra runt, ut från Aith som är byn vi bor i. När jag var där i Clousta idag passade jag på att hämta lite tång nere vid stranden där fåren går. Det ska läggas i växthuset.

Vi har haft en mycket blåsig dag idag. Men mest uppehåll. Jag har fortfarande lyckats få en matleverans i veckan bokad (det är väldigt svårt att få nu) så jag har just fått mina matvaror levererade utanför garaget. Lockdown eller inte så är det ofta saker som saknas i butikerna här. Om jag jämför med när jag bodde i Sverige där alla hyllor var ständigt välfyllda. Idag fick jag nästan allt, det var bara grekisk yoghurt (som vi äter varje dag typ) och frysta räkor jag hade beställt som inte kom. Jag blev så sugen på toast skagen 🙂 Men det får blir en annan gång.

Continue Reading

Att sova ute i stormen

Sa jag att det blåste igår? Det var bara lite ”frisk vind” jämfört med hur det är idag… Just nu blåser det ca 25 m/s och Maximilian ligger ute och sover som bäst i barnvagnen. (Jo, ni kan vara lugna, jag har full koll. Den står i bästa lä-läget, säkerheten är väl genomgången osv. osv.) Han sover alltid utomhus på dagtid och bor man här så får man hitta metoder för det mesta för att klara av väderförhållandena. Paul som arbetar utomhus och bygger hus avbryter inte pga väder. Här måste man vara en viking 😉

Vi hade en god alla hjärtansdag-middag igår kväll. Det blev Caviar (från lax, det närmsta löjrom jag kunde komma, smakmässigt), friterad bläckfisk med chili och ingefära och lakritspannacotta med hallonspegel. Och rosa bubbel såklart.

Eftersom det är lördag har vi varit mer nere på gården idag. Maximilian hälsade på fåren och lekte i bland fodret.

Continue Reading

På höstlovet

När det är höstlov ska man ju ta en skogspromenad eller två.. Här i Aith har vi ju Michael’s Wood, som ett par började plantera efter att de förlorat sin son. Det var många år sedan.. så här ser den ut nu. Annars har vi ju inte skog på Shetland. Detta är vår skog. Den är så fin med grusgångar, ordvitsar på skyltar, dinosauriestatyer, nallebjörnspicknick och bilbana längs med vägen. Kul för barnen. Jag tycker bäst om att vara här på hösten, för det är ett av få ställen här på Shetland där jag kan få positiva höstkänslor. Svårt att känna ”höst” på ett positivt sätt utan höstlöv, helst i kombination med sol. Höstdepp däremot, det är ju lättare. Dimma, regn, kallt, blåsigt… Det är det ingen brist på här.

Vi har karvat vår halloweenpumpa. Skolan börjar ju dagen innan halloween. Edith tog vara på några pumpa kärnor som hon sådde i växthuset idag, resten tog jag och ska rosta till fredagsmyset.

Nu i oktober slaktas de får och lamm som vi fyller frysen med för resten av året. Det är klart nu och frysen i garaget är knökfull då jag bad om mer i år än tidigare år eftersom vårt tog slut redan i våras. Det är bara reestit mutton, det torkade fårköttet, som inte är klart än eftersom det ska saltas och torkas nu. Det är så gott! När det är klart ska jag be svärmor komma upp och visa mig hur hon gör sin soppa.

Potatisen kommer nog inte upp det här höstlovet, det är för blött den här veckan. Jag tror att vår gård är den enda i Aith som fortfarande odlar egen potatis.

Continue Reading

Helg hemma vid sjön

Shetlandsfåren

Vårt hem sträcker sig ut till sjön skulle jag säga. Sen kommer kullarna, där våra Shetlandsfår bor, så det får väl kallas deras hem. Det är mer utanför ”vårt hem”. Sjön är speciell för oss. Dit tar vi en promenad allt som oftast. Och det känns som vår privata sjö. En söndag när jag och Edith promenerade förbi sjön och ut mot kullarna stod en man och fiskade i sjön, ”Får han vara här?” frågade Edith, ”är inte detta vårt privata?”. För det känns så. Men det får han, såklart, och det är ju också bra. Om det var någon som störde någon så var det vi som störde honom den gången med vår videoinspelning. Jag tror Edith körde med sin väldigt högfärdiga brittiska accent just den dagen.

Shetlandsfåren med ”vår” sjö i bakgrunden

Igår tog vi fyrhjulingen ut till kullarna. Paul ville hämta ljung till mig. För att jag klagar på att jag aldrig kan köpa ljungplantor till höstens krukplanteringar här. Han ville visa att hela kullarna är fulla med ljung, som vi kan hämta (vem behöver köpa ljung liksom). Det var dem, men de hade vissnat. Vi tog lite ljung ändå, några få hade några rosa/lila blommor kvar, men jag tror inte de kommer hålla. För minst andra året i rad nu är ordningen att Liselott meddelar mig att ”nu har tesco ljungplantor”, sen åker jag dit 1-2 veckor senare, för att jag inte riktigt får tid innan (Min mat därifrån levereras ju hem till mig, men de tar inte med växter), och när jag väl kommer till butiken är plantorna slut. Sen tar de inte in fler verkar det som! Story of my life…. Jag fick i allafall planterat de där kryssantemumen igår också. Så nu är de vissna sommarblommorna borta.

Pauls rustika ljungplanteringar. Shetlands egen Ernst (?)

Maximilian kommer ofta till sjön, ibland i sin baby carrier på min eller Pauls rygg och ibland i sin barnvagn. I fredags kastade vi macka, det tyckte han var helt fantastiskt roligt.

Vad har ni gjort i helgen?

Continue Reading

Klippning av Shetlandsfåren

Idag har vi haft den stora ”klippdagen” av Shetlandsfåren, ”the hill sheep”, de som går ute hela året om i kullarna och klarar sig själva för det mesta. Årets absolut bästa dag skulle Pauls mamma säga och jag tror de flesta i familjen håller med om det. En heldag av hårt arbete men också en dag då hela familjen är tillsammans och utomhus. Idag har vi dessutom haft årets och kanske tidernas varmaste dag. Jag vet inte om jag upplevt en så här varm dag förut på Shetland. Det har varit underbart varmt dock. Temperaturerna går ju inte så högt här, men idag har det iallafall känts som 25 grader, minst. Det har med all trolighet inte uppmäts den temperaturen för det har aldrig någonsin hänt här men där vi var i solen kändes det så iallafall.

Dagen börjar med att vi samlar ihop alla fåren som lever ute på ett väldigt stort område, så en del av oss åker fyrhjuling, andra går. Den delen tar några timmar. Sedan tar vi ut lammen, ger alla får lite medicin och annat de kan behöva. Efter det har vi lunch för att sedan klippa alla får. Vilket ju tar ytterligare några timmar.

Ullen från de färgade Shetlandsfåren är lite extra eftertraktad

Maximilian njöt av sin dag i gräset…

En liten lammunge som fötts väldigt mycket senare på året än alla andra…
Continue Reading

Sommar och hummerfiske

Nu när Edith och Vidar är med sin pappa och njuter av sommaren försöker jag få lite gjort av allt som legat på hög ett tag, men jag försöker njuta lite av sommaren också. Vi har faktiskt sommar här på Shetland nu. Flera dagar med värme, så märkligt, men härligt. Helgen väntas också bli fin. Den här veckan, på kvällarna när Paul kommit hem från jobbet, har vi också försökt fiska efter hummer. Vi har inte hunnit med det tidigare i år men här på Shetland kan vi fiska hummer när vi vill, hela året. Nu på sommaren ligger båten i Clousta (på vintern ligger den i Aith), där Paul har ett croft och en del av fåren går, på croftet finns två gamla hus varav ett inte är mycket kvar av och det andra används som förråd. (På bilden ovan tillhör bara det bakre huset croftet).

Clousta är väldigt avskilt och fridfullt. En så vacker plats. Det är synd att det där huset ligger övergivet ooch bara används som förråd tycker jag. Det hade varit en fin plats att bo på. Paul bor på samma gård där han är född och uppvuxen, han byggde sig ett hus en bit upp på kullen från föräldrahemmet. Det är något jag inte kan relatera till. Jag har inte flyttat många gånger eller långt, som barn, men jag bodde inte på samma ställe hela uppväxten. Sedan som vuxen har jag flyttat många fler gånger än jag kanske hade önskat. Att hitta ett hem som känns sådär som hemma på riktigt har jag alltid önskat.

Tre humrar har vi fått hittills i veckan, en var för liten och släpptes fri. Så imorgon kväll tror jag det blir hummer till middag.

Fiskare i båt med hummertina, vatten och klippor, karg miljö, Shetland
Continue Reading

En båttur till Gruna

Lagom till min syster åkte hem fick vi (tyvärr, för hennes skull) tillbaka det vackra vädret. (Det var kyliga dagar när hon var här.) Då passade vi på att ta båten ut till en av de obebodda öarna här utanför. Helt obebodd är den ju inte, några får och en mängd olika fågelarter bor ju här. Barnen njöt av båtturen i solen. När vi gick i land var vi tvungna att klättra på klippor för att komma upp på själva ön, inga problem med en bebis i bärsele tyckte Paul. Jag var lite smått nervös. Men sedan hade vi pick-nick där i solen på denna vackra ö och då var det värt det.

På den här ön finns naturligt finmalen snäckskalssand som Paul och hans mamma varje år hämtar hem för att ge till hönorna. (Paul sitter i lite sådan sand på bilden nedan).

Continue Reading