Lek på bondgården, att hämta ut mediciner och kattungen…

I går fick vi besök här hemma på gården, av en familj som har två barn som går i samma klasser som Edith och Vidar. De har också en son som är lika gammal som Maximilian och en som är 12 år. Eftersom vi inte får lov att besöka eller få besök inomhus så stannade vi bara utomhus, men det hade vi förhoppningsvis gjort ändå eftersom vi hade uppehåll och vindstilla; bra Shetlandsväder med andra ord.

Vidar och hans klasskompis

Samtidigt hade Pauls föräldrar fullt upp med att sortera ut de lamm de skulle köra till färjan för att sälja i Aberdeen, idag. De åker aldrig med själva utan lämnar av de vid färjan och så lastas de av och blir upphämtade nere i Aberdeen och vidaretransporterade till Marts (där de säljs).

Maximilian vinkar av lammen

Så var det måndag igen. Jag lånar mina svärföräldrars bil varje gång jag kör Edith och Vidar till skolan nu. Och så tar de Maximilian för jag kan inte få in honom i hans bilbarnstol där bak. De har den där minsta lilla toyotan. Vilken tur jag har som har dem så nära.

När jag lämnat barnen i skolan idag åkte jag till två olika apotek för att hämta ut mediciner till Vidar och Paul. Jag måste hämta ut dem på den vårdcentral med tillhörande apotek där de är registrerade. Så häftigt och bra det är i Sverige det där med elektroniska recept och bara man legitimerar sig så kan man hämta ut sina läkemedel var som helst i hela Sverige! Känns som om jag flyttat tillbaka i tiden många gånger 😉

Efter det hade jag ett videomöte inbokat med en sjuksköterska. Det var mitt första. Jag har inte behövt söka mig till vårdcentralen sedan långt innan det här med Corona startade men jag har förstått att vår vårdcentral har de flesta besök antingen på telefon eller via videosamtal, sedan får man såklart komma dit om läkaren bedömmer att han behöver undersöka en tex. Mitt möte idag var med en psykiatrisjuksköterska så det gick lika bra med video som med ett ”live möte”. Jag hade väntat på det här mötet i ungefär två år (eller många fler beroende på hur man ser det), så det känns som en bra start på veckan.

Nu bajsade Luna (Ediths kattunge, berättade jag om henne?) just på min altandörrmatta. Ja ja, det var åtminstone inte i mina gardiner som de två föregående gångerna…

Continue Reading

Imponerad…

Jag blev så imponerad och positivt överraskad idag när jag kom hem med barnen efter skolan och jag såg att min låda med 12 flaskor vin jag beställt, från Virgin wines, hade kommit! Jag var tvungen att kolla min mejl för att se när jag hade beställt det och det hade jag gjort 52 timmar tidigare. Verkligen imponerande. För som ni vet bor jag på en ö mitt ute i havet och leveranser och annat tar ju självklart längre tid hit, men för det mesta är vi glada om företag vi vill handla av leverar hit överhuvudtaget… och gör de det så väntar vi snällt, så, ni fattar.

eller inte…

Däremot är jag inte så imponerad av att jag lämnade in min bil till en verkstad i Lerwick för ett akut fel för snart 5 veckor sedan och fortfarande inte fått tillbaka den. Ja, vi ringer dem ofta… Det är ganska jobbigt när man har 2.5 mil enkel väg att köra barnen till och från skolan. Nu i efterhand har jag fått höra att ”man aldrig ska lämna in sin bil till dem, då de tar så lång tid på sig”, men det visste inte jag och de är specialiserade på det märket jag kör. Men dit kommer jag aldrig ta den igen, om jag får tillbaka den någon gång dvs 😉 Det retar mig dock att de kommer undan med det, bara för att det är Shetland… för på ett annat ställe är jag säker på att de hade fått slå igen för länge sen. De hade så att säga inte varit så svåra att konkurera ut.

Får man besöka sin vän? Covidrestriktioner

Nu har vi fått hårdare restriktioner igen. Jag vet knappt själv vad som gäller och jag orkar inte riktigt sätta mig in i det just nu, men vi får iallafall inte gå in i någon annans hus, dvs typ hälsa på en vän, så mycket vet jag. Vad det gäller resor har jag inte kollat upp de exakta reglerna. Hur som helst hade jag planerat att hälsa på min kompis idag, för första gången sedan långt innan lockdown började i mars. Jag åkte dit med Maximilian ändå men vi stannade utomhus, det duggregnade en liten stund men muffinsen hon bakat smakade ljuvligt ändå och kaffet likaså. Hon ville visa mig sin fina uteplats hon gjort i ordning, så det passade liksom bra att vara utomhus. Maximilian jagade fåren och hönorna i hagen och sedan när jag kände en välbekant doft insåg jag att jag inte tagit med ens en blöja, ingenting, som man normalt sett packar med när man åker någonstans med ett blöjbarn. Men jag antar att jag kan skylla på lockdown, vi har inte varit iväg någonstans så jag tänkte inte alls på det innan vi åkte. Det där löste vi ändå dock, utan blöjor. Så han behövde inte sätta sig i bilen med det där. Sen har vi bara ca 15 minuters bilväg hem ifrån henne.

Continue Reading

Första Covid testet

I veckan har vi gjort vårt första Covid-test här hemma, en av oss dvs, som fick hosta. Vi har varit sjuka i förkylning/influensa i en dryg vecka (ganska så väldigt hängiga faktiskt) men vi hade inga av de där typiska Covidsymptomen man ska ha för att testas, förutom den av oss som fick hosta då. Det innebar att jag var tvungen att hålla barnen hemma tills resultatet kom tillbaka. Det kom tillbaka negativt igår så idag är barnen tillbaka i skolan. Det känns som att det kanske kan bli några sådana vändor här i höst/vinter.. Om vi inte håller oss helt friska dvs.

Mest glada över det negativa testet blev barnen för att de äntligen kunde gå tillbaka hem till Pauls föräldrar.

Efter skolan idag blev barnen upphämtade av sin pappa så nu känns huset sådär tomt igen. Inga room-service beställningar från Vidar eller nåt sånt…..;)

Hoppas ni mår bra och trevlig fredagskväll!

Barn på väg till fots ner mot fårhuset
Continue Reading

Skola, online möten och svenska konsulatet

Vägen Vementry Road, Aith, Shetland
Vementry road

Första skoldagen

Ja då har de gått varsin första dag i skolan. De blev båda upphämtade av sin pappa men från vad jag hört ifrån dem så verkar det som om att de haft det bra båda två. Vidar gick sin första riktiga dag igår och klockan sex på kvällen fick jag ett email ifrån hans lärare för att hon ville berätta att han hade haft en så bra första dag. Så det var skönt att höra på en fredag kväll. När jag lämnade Vidar på morgonen möttes vi av en support teacher ute på parkeringen. Det var ängsligt för Vidar att lämna mig då men så tacksamt att bli mött av henne.

Föräldramöte

I tisdagskväll var det föräldramöte för Vidars klass, pga att de är en P1/P2 klass blandad (fast uppdelad i 2 grupper pga att det totala antalet är uppemot 50 barn), så det var extra förvirring inför den skolstarten. Mötet hölls online och det fungerade så bra tycker jag. För min del får de gärna fortsätta med online möten, då det ju alltid är stressigt att efter en dag med skolkörningar åka iväg till skolan igen mitt i middagen på kvällen för att gå på föräldramöte.

På fredag är jag inbjuden till ännu ett online möte, som gäller enbart Vidar, så det kommer vara med oss föräldrar och sen alla andra som är involverade; en massa olika skolpersonal, Speech and language therapist, Educational psychologist m.fl. Jag tror inte det blir jättemycket som tas upp då vi haft en lång lockdown och just är tillbaka men jag gissar att vi kommer prata om framtida mål och planer. Och om hur Vidar har haft det under lockdown; allt positivt som jag hoppas skolan kommer kunna försöka implementera i sin verksamhet för Vidar på något sätt.

Svenskt Konsulat

I förra veckan hade jag förresten besök hemma hos mig av The Honorary Consul of Sweden för Shetland. Jag är så tacksam för att vi har en sådan här då vi inte har ett konsulat. Jag är också tacksam för att han kunde komma hem till mig! Jag vill nämligen söka samordningsnummer för Maximilian för att kunna skaffa ett svenskt pass till honom (Passansökan däremot måste göras antingen på ambassaden i London eller i Sverige). Innan drog jag mig för att börja kolla på det här med att ansöka om samordningsnummer då jag trodde jag skulle behöva resa ner till Skottland för att besöka ett svenskt konsulat (vilket ju tar mycket tid och kostar några tusenlappar). Hur som helst så var jag välkommen hem till honom (konsulen) i Lerwick men sedan erbjöd han sig att komma hem till mig vilket var så mycket smidigare då Maximilian måste vara med. Det krävs för ansökan att barnet måste vara med. Jag hade förberett alla papper för när han kom så det hela gick väldigt fort och förhoppningsvis har han postat min ansökan nu. Det kan ta ett par månader.

Continue Reading

Skolorna öppnar efter 5 månader

Nu blommar ljungen

Imorgon öppnar skolorna runt om i Skottland och även här på Shetland efter 5 månader. Så fort de här månaderna gått på många sätt. Den här veckan blir det mjukstart på mina barns skola vilket innebär att alla barn inte ska börja på samma dag. Imorgon ska Vidar gå till skolan och hänga med en support teacher i ca 2.5 timme på morgonen, för att vänja sig vid miljön och sådär… Sedan är han ledig igen fram till fredag då han ska gå sin första dag tillsammans med sin nya klass. En del klasskompisar kommer vara samma som förra terminen och en del nya. Vidar börjar alltså i Primary 2. Edith, som ska börja Primary 6, ska gå sin första dag på torsdag. Sen är hon ledig på fredag igen. Men från och med måndag går alla barn på heltid. Vi föräldrar har just fått ett jättelångt email om alla de nya reglerna; (jag blev lite yr i huvudet när jag läste det…) Regler kring hygien i skolan, hur det kommer fungera med lunch, vart eleverna ska gå in och ut från sitt klassrum, vart vi ska lämna dom på morgonen, vart vi ska hämta dom på eftermiddagen, vart vi kan parkera osv. osv. De ska använda nödutgångarna till varje klassrum och vi föräldrar får inte gå in i skolan. Det känns jobbigt tycker jag, för jag vill kunna se och känna av miljön, känna av Vidars humör, hur han ser ut i ansiktet när han ser mig efter dagens slut.. och dessutom brukade jag alltid växla ett par ord med Vidars lärare om hur dagen varit, då Vidar hade det lite extra jobbigt i första klass. Det är väl därför jag är så ängslig och vill ha så mycket insikt som möjligt.. Men den kommunikationen kommer väl bli via email istället antar jag. För en tid. Hur lång tid det nu kommer vara så här.

Barnen kommer inte få någon lagad skollunch längre. De får antingen ta med egen packed lunch eller köpa den skolan kommer erbjuda. Edith ska ta med egen. Alla barn upp till primary 3 får gratis skollunch så Vidar kommer nog ta den skolan ger honom. Om han tycker den är okej.

Jag tillhör inte de föräldrar som någonsin längtar till att loven ska vara över, trots att vi varit hemma i 5 månader den här gången. Eller kanske just därför är det extra tungt.

I helgen var vi ute med båten förresten, hela familjen inklusive farmor och farfar, farbror Neil och hunden såklart. Vi tog båten till en öde strand. Barnen och Paul badade. Ca 12 grader var det i vattnet. Brrr…

Continue Reading

Nu är det sommarlov

Jo sommarlovet började för en vecka sedan här, vilket ju i år mest innebar att vi lade skolmaterialet åt sidan och fick ändå friare dagar. Nu har barnen 5 veckors sommarlov totalt då skolan ska starta en vecka tidigare än normalt i år. Vi vet ju inte hur det kommer bli vid skolstart nu då de tydliga riktlinjer och planer vi fick för ett tag sedan verkar kastats om nu då de (regeringen) ändrade sig och tänker barnen ska gå tillbaka på heltid till skolan trots allt. Edith som då fick beskedet att hon inte skulle gå i samma klass som sin bästa vän, men istället skulle gå med alla som är i samma årskurs, jobbade med att vänja sig vid den tanken och se det positiva i det. Men för någon vecka sedan fick vi ett nytt brev från skolan där de skriver att de troligen måste göra blandade klasser iallafall så nu är Edith tillbaka till att inte veta vem hon kommer gå med. Det är förståeligt att det är jobbigt för henne.

Nere hos Pauls föräldrar

Imorgon kommer Edith hem hit igen. Vidar kom några dagar tidigare och njuter till fullo av sitt sommarlov och friheten här hemma på gården. Det är underbart att se. Han går som han vill mellan oss och Pauls föräldrar (då vi bor på samma gård) och verkar må så bra nu när han slipper stress och press… Jag tror att han tycker så mycket om att gå ner till Pauls föräldrar, särskilt nu som Pauls bror Neil är hemma från London också, för att de alla alltid är hemma och även om de är ute och jobbar på gården om dagarna så har de sina regelbundna ”kafferaster” (läs: te) då de sitter tillsammans i vardagsrummet med tv:n på och ständigt pågående diskussioner om allt möjligt. Här uppe hos oss är ju jag visserligen också alltid hemma, men jag flänger runt i huset, städar, tvättar, fixar mat och inte minst håller koll på och tar hand om Maximilian, det lille busfröet. Men Vidar kommer hemspringandes till mig, när han saknar mig och behöver vara hos mamma.

När skolan startat som vanligt igen och livet sakta men säkert återgått till hur det brukade vara, så kommer jag se tillbaka på den här lockdown tiden med så mycket positiva minnen, det vet jag. Speciellt för Vidar, allas vår relation och samspel med Vidar, för mig själv tillsammans med barnen… ja, det har varit mest positivt. En fantastisk tid egentligen… Så skönt att slippa en massa stress. Det tog ett tag att vänja sig vid det men nu vill jag aldrig att det ska ta slut! Edith har saknat kompisar men hon har fått fler vänner online och träffat andra barn från skolan online som hon inte pratat med tidigare när de faktiskt gick i skolan.

Frisörsalongerna ska öppna igen

Häromdagen fick jag klippt Vidars hår också. Det är jobbigt för honom sånt där. Jag slutade ta honom till frisören då det bara kändes som för mycket stress för honom. Istället köpte jag en sån där maskin, clipper eller vad de heter, och klipper honom med den hemma. Det blir ju visserligen inte lika tjusigt som hos frisören men så länge han är nöjd… om han någon gång ber om att få gå till frisören kommer jag gladeligen boka en tid. På tal om det, de ska öppna igen nu, frisörsalongerna. Salongen jag går till började ta bokningar förra veckan men jag ringde först igår, och bad om en tid i Augusti, så om en dryg månad kommer jag mig förhoppningsvis dit.

Continue Reading

Senaste nytt ifrån sandlådan

Faktiskt så är just sandlådan senaste nytt här hos oss. Det hetaste just nu. Paul byggde den förra helgen och Maximilian är förtjust. Bra grej det där! Jag tror faktiskt att minst en av de två stora barnen kommer gilla den skarpt också. Vi får se på fredag när de kommer. Edith fyller år då förresten!

Ni kanske såg på min instagram story för en dryg vecka sedan att jag hade screen shotat en nyhetsnotis om en svensk segelbåt som orsakade tumult då de anlände till Lerwick hamn. Hamnarbetarna blev otroligt förvånade och antagligen lite småstressade. De fick förklara för svenskarna att de inte fick gå iland, men enligt notisen i tidningen fick de vad de behövde innan de 24 timmar senare begav sig vidare mot Färöarna. Jag undrar hur det gått för dom på sin vidare resa, men på Färöarna kan jag inte tänka mig att de fick lov att gå iland heller tyvärr. Jag är så nyfiken på hur de resonerade kring att segla över hit nu.

Igår var jag tvungen att åka till posten och det var första gången jag var där sedan i slutet av mars, så det var stort. Lite nervöst, stod och gick jag rätt bland alla tejpmarkeringar…? Sedan såg jag att min bil hade halv tank. Jag tankade den i slutet av mars. Helt fantastisk känsla! Nu vill jag aldrig att bensinen ska ta slut 🙂 Jag har ju bara kört när Edith och Vidar ska byta mellan sin pappa och mig. Aldrig någon annan gång. Så det har varit 2 gånger i månaden större delen av tiden förutom nu på slutet när vi byter varje vecka igen. Snart är vi dock tillbaka igen på att tanka minst en gång i veckan, när skolorna startar upp i Augusti.

Continue Reading

Släpps vi ut?

Skottland har ju, som bekant, en egen regering, vilket innebär tex nu i Coronatider att vi kan ha andra regler än England gällande lockdown. Hela den här tiden har vi haft olika regler och när England redan för ett tag sen lättat på restriktionerna förblev vi hemma med oförändrade regler. Men sedan i torsdags har vi något ändrade restriktioner även här. Sådana saker som att ta bilen en kort bit för att hälsa på en vän eller släkting, utomhus, är numera tillåtet. Handelsträdgårdar får öppna. Paul som arbetar i byggindustrin får nu lov att börja förbereda byggarbetsplatserna inför att starta igång igen när vi går in i fas 2 (när det kommer inträffa är dock oklart). Det känns lite vemodigt att han ska börja jobba igen, trots att han arbetat hela den här tiden hemma på gården, men ändå, han har inte gått upp så värst tidigt och han har ju ändå kommit hem titt som tätt, åtminstone till alla måltider 😉 och så har han lekt och umgåtts med barnen så mycket han hunnit med såklart.

Vi är alltså i fas 1 av 4 nu. Det jag hört om skolorna är att de kan öppna från 11 Augusti. Men alla barn kan inte vara där samtidigt. De kanske tex ska vara där 2 dagar i veckan och studera hemifrån resterande tid. Men mina barn kanske inte kommer vara där samma 2 dagar… vilket isåfall blir oerhört opraktiskt och säkert problematiskt för min Vidar. Men, den som lever får se.

Maj har varit en katastrofal månad vädermässigt efter den otroligt vackra aprilmånaden i år. Vi har haft snöfall och hagelstormar, kallt och blåsigt. Men idag kom sommaren tillbaka så vi packade en picknick och åkte till Clousta, där vi har fåren, ni vet. Där njöt vi av solen en stor del av dagen.

Hur har ni det i helgen?

Continue Reading

Det här nya livet

Jag har ingen aning om vilken vecka i ordningen det är nu i det här nya livet vi lever. Vi är mitt upp i lamningen och jag är också mitt upp i.. livet med 3 barn, en liten hund, gård, hem…mig själv.. Tiden går liksom och det finns alltid så mycket att göra så det räcker och blir över. Jag kommer behöva lite förvarning innan livet ska återgå till vad det var innan. Om det ska det.

Ibland gråter jag en skvätt, men jag vet inte alltid varför (även om det givetvis finns mycket oro i det här). Ibland längtar jag desperat efter en lugn stund. Ibland tänker jag på saker som att åka in till stan och kanske gå på café eller köpa en glass och sitta på en bänk i hamnen. Men för det mesta är livet egentligen bra så här (så länge vi är friska, som vi är, menar jag såklart). Vi behöver inte stressa med att passa en massa tider, behöver inte köra bil (den långa vägen till skolan), jag behöver inte tjata lika mycket. Vidar har blivit mycket mer självständig sen det här började. Han gör så mycket mer själv. För några månader sedan undrade jag om han verkligen inte kunde klä på sig själv. Klart han kunde. Men det var alltid så stressigt…

Vidar pratar om solens nedgång, månen och kvällshimmeln. Om lammen, maskinerna och om att vara pojke, flicka, liten, stor… Han sitter och myser under en filt i soffan eller i utefåtöljen när han behöver. Man kan lära sig mycket när man inte går till skolan också…

Maximilian tycker såklart att detta är bra… Att vi alla är hemma. Även om han inte förstår varför. Han får så mycket mer tid med oss alla. Jag undrar hur vi kommer prata om den här tiden när Maximilian är större…

Continue Reading

Vår på fårfarmen

Lamningen är i full gång här hemma på gården nu! En som är glad över en sak med den här lockdown, det är Pauls mamma, och det hon är glad över är att den inträffade just under lamning och våren som är den mest hektiska tidpunkten på gården. Paul har jobb hemma på gården så det räcker och blir över, så även om han inte får jobba med sitt företag så sitter han inte och rullar tummarna precis. Innan resvägar till och från Shetland (förutom i absolut nödvändiga fall) stängdes av, så tog sig Pauls bror hem från London (han är pianist, turnerar världen över men bor i London). Han insåg att han inte skulle kunna jobba på ett tag och ville hellre vara i lockdown här. (När han kom hit isolerade han sig i 2 veckor innan han rörde sig runt oss andra). Han tar alla nätter just nu under lamningen vilket är en stor hjälp.

Vackra kvällar


Vi har haft sommar nu i flera dagar! Det vill säga, det känns som sommar, Shetlandssommar. Idag ser enligt väderprognosen ut att vara sista dagen på ett tag men vi får se. Vi har iallafall försökt njuta till max. Jag har kunnat gå barbent (!) det är inte ofta jag gör det här, och Maximilian har varit ute och lekt och varit med nere på gården mycket mer än vanligt.

Igår kom Edith och Vidar hit igen. Äntligen! Idag tog vi tältet och grillen och gick bort till sjön. Vi grillade korv till lunch och barnen lekte vid sjön och i tältet i flera timmar. Sedan tog de sig ett dopp, med våtdräkt på! Det är så man får bada här, även på sommaren är det egentligen för kallt att bada utan våtdräkt. Men nu är det ju bara april också så…

Continue Reading
1 2 3 29