Shetlandsfrun

torsdag 21 juni 2018

Midsommar




Hej, jag vill önska er en riktigt trevlig midsommar med mycket sill, jordgubbar och dillchips! Vi kommer inte fira midsommar i år, vi förbereder firande för Edith som fyller 9 år på tisdag, lite firande i helgen och lite firande på födelsedagen. Jag blev så sugen på matjessill (och dillchips!) när jag insåg att det är midsommarafton imorgon, men det kan jag inte få tag på här så det får vänta tills jag är i Sverige. Idag regnar det och stormar rejält. Riktigt ruskväder. Det är kanske "klassiskt midsommarväder" i Sverige också? I eftermiddag hämtar jag barnen, det hjälper mot allt, väder också. De senaste veckorna har annars varit känslosamma (som vanligt den sista tiden), varje gång jag kommer till min samtalsterapeut är jag någon helt annanstans, för det går så upp och ner och hit och dit. Men jag är så tacksam att jag har någon att prata med. Här hemma försöker jag fixa till ett hem, vardagsrummet är på gång nu, nästan klart. I trädgården har vi satt upp gungor, byggt en rutchkana och inrett lekstugan. Sommarlovet börjar nästa helg här. Ser fram emot det, att ha barnen hemma.

Trevlig midsommar!

torsdag 3 maj 2018

Lamning på Shetland




Denna ”högtid”, då allt annat får stå tillbaka, då människor ur alla yrkesgrupper måste stanna hemma från sina arbeten för att ta emot alla de nyfödda, då man kan glömma sina vardagsrutiner och sin egentid, inklusive sin sovtid. Jag ska inte påstå att jag går på knäna. Jag ser mig lite som en volontär och eftersom jag är nybörjare så tar jag det lite lugnt såhär i början. Jag hjälper till hela dagarna så ofta jag kan men har ännu inte tagit något nattpass och kommer oftast utsläntrandes sådär vid tiosnåret när de andra varit ute en eller två gånger under natten och ändå börjat dagen klockan åtta.. Jaja, jag är ju faktiskt bara en volontär som råkar befinna mig mitt i det...


Jag lär mig hela tiden. Frågar och hugger i. Det är inte bara lamm som ska födas heller, det är ju får och lamm som ska flyttas hela tiden och byggnader som använts som skydd för fåren under vintern som ska rengöras och utrymmas för att göras iordning för födande fårmammor. Mycket plankor och grindar att ta isär, bära och flytta, mycket avföring att tvätta bort... Ja det kanske är självklart alltihop för vissa av er men jag är en småstadstjej som aldrig arbetat på en gård förut. En del av arbetet känns väldigt självklart och helt rätt men de här ständiga "ombyggnationerna"..hmm jag vet inte.. hårt arbete...


Sen ska lammen få vad de behöver när de just fötts (ja, två pump av nån medicin i munnen och nån spray på ett annat ställe) och få vara i en liten inhängnad med sin mamma och självklart färgsprayas med samma nummer som sin mamma. Har då åtta lamm fötts när man kommer för att titta till dem (händer ju oft under natten) så får man bara hoppas att man parar ihop rätt lamm med rätt mamma (nej jag tar inte på mig det än!), för de vet ofta inte själva, men kanske kommer på efter två dagar att de fått fel unge och vill då inte ha den längre, fast då är det för sent att ge ungen till sin rätta mamma såklart för då känner inte hon igen den alls och kanske har adopterat en annan bebis...

Jag var på väg att skriva om svanskupering och kastrering av pojklamm också men så läste jag på och lärde mig att det är förbjudet i Sverige så jag hoppar över det nu, någon kan ju bli upprörd. (Fast ärligt talat förstår jag inte hur man hanterar det i Sverige... Sen finns det i Sverige ca 500.000 får mot Skottlands 6.5 miljoner..)

Kolla på de här två söta kalvarna som också fötts men lätt glöms bort eftersom de är i så stor minoritet på gården (3 kor mot 400 får).


Det här är min bondeoutfit jag är väldigt nöjd med. Nytvättad och allt här på bilden, just nu är den inte riktigt lika ljus och fin men visst livar den upp!


tisdag 24 april 2018

Svensk barnbok och Hej igen!




Jag fick flera kommentarer här på bloggen, ungefär samtidigt som jag fick ett Facebook meddelande av en journalist, som förutom sin fråga om vi kunde bestämma ett möte för att prata om min flytt/val/liv på Shetland även nämnde att min blogg verkade vara borttagen. Den var nog det ett par dagar, jag kunde inte bestämma mig för om jag skulle behålla den eller inte. Hur som helst, alla de meddelandena fick mig att återställa bloggen, för att jag gillar den, saknar den, men eftersom jag har separerat och livet har varit och är jobbigt så har jag inte skrivit här på länge. Jag vill inte skriva om det där dock. Men jag skriver gärna om andra saker. Jag vill åtminstone tacka Katis Malmqvist för att hon skrev en av de där kommentarerna och skickade mig barnboken hon skrivit; Ofta tänker jag på Terek. Tack för att du kom ihåg mig ett år senare. Boken handlar om en flicka, Malin, som flyttar utomlands och Terek som flyttat till Sverige. Jag läste boken med Edith (8) som verkligen gillade den. Lagom lång berättelse med lagom tyngd i, tycker jag, och med bra budskap till barnen om att inte ha förutfattade meningar, om att våga ta det där första steget och att oftast blir det bra tillslut. 

Nu är det lamningstider och det är vad jag mest ägnar mig åt just nu. Så jag måste ut igen. Men vi hörs!