Shetlandsfrun

onsdag 22 mars 2017

Livet med en trotsig treåring - med havsutsikt

Så här tänkte jag mig de här veckorna, när jag är "mellan två jobb", och jag är ensam med barnen:


Idag tog vi fram våra yogamattor, Vidar och jag. Men för det mesta har det inte sett ut så här ;-). Mest är det stress, trots och en del gråt - på vardagarna. Helgen var toppen. Men det här eviga körandet, till skola, till nursery, tillbaka för att hämta på nursery en halvtimme senare, hämta på skolan, köra till gymnastiken, hämta på gymnastiken, städa hemma, städa kapellet så att det skiner och blänker och lägga tvålarna sådär perfekt på handdukarna.. (med en 3-åring - jag skulle haft dubbelt betalt!), tvätt, läxor, matlagning, planering, se till att vara utomhus med barnen, bada barn, stoppa en 3-åring som kastar saker, stenar (på bilen!), betala räkningar, fundera på om man ska använda försäkringen eller inte för att man råkade backa in i någons bil och om man inte snart borde få besök av de där som ska godkänna ens hus innan man faktiskt får bo i det (oops..). Nu är mamma trött. Men imorgon är det en ny dag! God natt :-)

Ni kan få se det fina brevet Edith skrev till tandféen igår kväll efter att hon tappat sin sjunde tand...:-)

2 kommentarer:

Linnea sa...

Been there, done that ;) När barnen var 6 månader och 1,5 år så veckopendlade Daniel och jag var ensam med barnen i veckorna. Jag tänker tillbaka på den tiden som i en dimma...

Jessica Shetlandsfrun sa...

Ja det är kämpigt..