Shetlandsfrun

onsdag 1 februari 2017

Man har sina skäl

Jag antar att alla vi alla ibland känner att "det här måste jag bara göra".. Sen om det där måstet är att äta en chokladbit trots att man bestämt sig för att låta bli, köpa en ny iPhone fastän att man behöver en ny tvättmaskin och inte har råd med båda eller att flytta till en blåsig liten ö mitt ute i havet... Nästan alla frågar mig: "Varför Shetland?" Även Shetländarna själva. Många. De ser ofta skeptiska ut när de frågar och undrar hur någon någonsin skulle kunna vilja flytta ifrån idylliska och perfekta Sverige. Det finns också några, som, tänker jag, är verkligt stolta och trivs med sin lilla ö (-grupp) och inte tycker det är ett dugg konstigt att man vill flytta hit. De brukar alltid fråga: "Trivs du här?". De vill veta varför, om jag har samma skäl som dom? "Ja" svarar jag då, mer eller mindre utvecklat. Även om jag stundtals kan känna mig isolerad här ute i havet och ibland, som när jag ska dra ut soptunnan till vägen i hemsk storm och håret flyger och liksom klistrar sig i ansiktet och för ögonen så jag inte ser någonting, och sen flyger soptunnan iväg 100 meter innan jag lyckas fånga den, då svär jag över blåsten. Andra dagar skiner solen, vinden är nästan stilla, jag möter 50 får och en vänlig Shetländare och påminns om varför jag tycker så mycket om att vara här.



Häromdagen längtade jag efter yogastudion jag brukade gå till där hemma. Här på Shetland finns ingen yogastudio eller yogasal. Det finns en yogaklass dock, på lördag morgon i en kall gympasal med smutsigt golv, i Brae. Jag brukar gå dit. Yogaläraren sätter på värmeelement, men efter 15 minuter börjar Shetländarna klaga på att det är för varmt i salen...

Sen var det ju det här med att flytta från Kungsbacka till Shetland och hur jag skulle hitta en bra frisör.. De senaste månaderna har jag övergett 'stjärnsalongen' (den alla här rekommenderade mig) i 'storstan' Lerwick och hittat mig en underbar frisör i lilla Brae istället. Vi kämpar på tillsammans. Sist jag var där fick hon mitt  "färgrecept" som jag hade med mig från frisören i Sverige och hon ville köpa hem alla de exakta färgerna från just det märket. Det hade hon gjort igår när jag hade tid hos henne igen. Hon var glad - över upptäckten av färgerna (så glad att hon använt de i sitt eget hår och tycker de är toppen) och över att kunna göra ännu en kund nöjd - och jag var glad! 

Alla är vi olika, alla har vi våra anledningar  till varför vi gör som vi gör, eller inte gör. Ibland måste man följa sitt hjärta även om ingen kanske förstår varför. Jag försöker påminna mig om, då och då, att jag inte vet varför någon gör som den gör men att den förmodligen har sina skäl... kanske följer den sitt hjärta. Oftast är det väl bra. Förhoppningsvis.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Jag är imponerad av er och tycker ni är modiga som följt era hjärtan! Längtar så att få se allt i verkligheten! Stor kram från Linnea

Petra sa...

Det är svårt ibland att sluta lyssna till andra och att börja lyssna till vad ens egna hjärta vill, men det är så värt det. Man måste välja sin egen stig att gå på och ibland är delar av den i stark motvind med hår i munnen och flygande soptunnor och ibland är vägen kantad av sommarblommor. Är det dock ens egen stig så blir det lättare att gå än om stigen var någon annans. Kram /Petra

Jessica Shetlandsfrun sa...

Tack Linnea! Kram

Jessica Shetlandsfrun sa...

Så klokt och fint <3 och väldigt sant. Tack Petra. Kram till dig.

Christina Feiff sa...

Följ hjärtat och låt det andra få vänta. Om ni trivs så så förbli där. Om ni tröttnar så gör något annat. Allt är möjligt! Många kramar <3

Jessica Shetlandsfrun sa...

Kram!