Shetlandsfrun

söndag 26 februari 2017

Sleep-over och pulkaåkning



Här på Shetland har barnen haft långhelg, skolan var stängd i fredags och den är stängd imorgon. I torsdags hade Edith med sig sin bästa vän hem från skolan och hon skulle sova över, för första gången. Det var stort. Spännande och jättekul med mycket planer för det där dygnet. De hade bestämt sig för att vara uppe till efter midnatt, vid midnatt skulle de ha en "Midnight feast. Det gick bra, sa jag, bara jag får gå och lägga mig innan. Vi hade pizza till middag, med glassbuffé till efterrätt. Sedan fick de godis också, som de skulle spara till midnatt. Det blev inte så. "Midnight feast" blev varsin kopp varm mjölk, det går ju också bra (eller bättre!). De hade roligt och de sov max 6 timmar den natten.

När vi vaknade nästa morgon var det vitt ute, vi kunde åka lite pulka den morgonen.

Den här helgen har jag jobbat mitt sista pass på mitt vikariat i hemtjänsten. Jag är fortfarande timvikarie där. Förmodligen kommer jag börja jobba i Lerwick om en månad, i receptionen på Mareel, som är typ..  konserthus, bio, konferens m.m

torsdag 23 februari 2017

Shetland har en egen plats i hjärtat

Det finns ett väldigt gammalt, men väldigt fint litet hotell här alldeles nära oss, strax efter bron till fastlandet från Muckle Roe, i Busta.  Där har vi ätit middag några gånger. För några veckor sedan gick jag dit med en vän, hon visade mig deras mysiga tea room och där spenderade vi en stund av eftermiddagen.



Vi pratade om allt möjligt i det där rummet, som vi hade helt för oss själva. Vi pratade om jobb, livet på Shetland, livet där man kommer ifrån, om var man vill vara, var man "hör hemma". För- och nackdelar med Shetland. Vännen jag var där med, kommer inte heller härifrån, och just nu är hennes liv i stor förändring efter en separation, vilket gjorde de här samtalsämnena mer naturliga just då. Vad vi än säger, eller kommer fram till, så är Shetland en plats som får en egen plats i ens hjärta. En plats som inte är lätt att lämna, om man nu skulle bestämma sig för att göra det. Man blir så "hemma" här, man lär känna så många människor och så många platser på ett alldeles speciellt sätt. Ibland kan det kännas jobbigt att det är så, men ibland bara väldigt bra. 

söndag 12 februari 2017

Sånt man gör för första gången



Idag värmer solen, vattnet ligger spegelblankt och vi har fått lite snö som ligger sådär vackert över kullarna. I fredags var Vidar själv på Nursery för första gången och han var hur glad som helst. Kanske hjälpte det att det var fredag? På fredagar får man popcorn på Nursery. Att flytta utomands, eller flytta till en plats som är annorlunda mot den man kommer ifrån, gör att man får uppleva så mycket man aldrig upplevt förut, uppleva saker för första gången - och det är bra. Att Vidar får börja förskolan för första gången, på Shetland, känns bra. Jag vet att han kommer få det bra där. Jag tror inte att jag hade fått uppleva att vara med på en gård när det är lamning, om jag inte flyttat till Shetland. Innan jag kom hit hade jag aldrig tänt en braskamin (ja, det är sant), inte kört på många single-track vägar, aldrig kokat levande humrar och krabbor, aldrig sett späckhuggare eller uttrar i verkligheten, aldrig upplevt norrsken. Jag hade heller aldrig haft möss inomhus, men det är ju mindre trevligt att tänka på ;-) Häromdagen fick jag troligtvis ett jobb också! Som inte är ett tillfälligt, vikariat, eller timanställning. Det blir isåfall första gången. Mer om det när jag fått och läst igenom papprena och ev. skrivit under.

För första gången på Shetland har jag ätit ankägg, titta så vackert...pastellgrönt?...



Den här helgen är jag ledig, vi spenderar så mycket tid ute i solen som vi kan, utan några planer alls. De är de bästa helgerna, tycker jag.

torsdag 2 februari 2017

I skogen på Shetland dagen efter den stora festivalen

Vi har upptäckt en ny skog,eller.. en skogsdunge.. Här på Shetland finns ju inga träd...dvs. förutom de som vissa planterat. Jag har ibland skrivit inlägg om två andra "skogar" (skogsdungar/samling träd) som jag tagit barnen till. Igår besökte vi ett tredje, bäst hittills! Kergord på västsidan. Därinne hittade vi ett gammalt hus...




och inne i skogen fanns kojor, och uppspända rep att balansera på...

Vidar älskar att vara utomhus, så det här var en toppendag för honom. Han blir så fascinerad när han ser träden, men bäst är att kasta småsten i vatten...


Shetland har inte alltid varit trädlöst. Vår granne hittar gamla rester av silverbjörk långt ner i marken när han skär torv om somrarna.


Igår när vi gjorde vår utflykt till skogen var skolorna stängda, det var helgdag på Shetland, dagen efter Up Helly Aa i Lerwick (den där vikingafestivalen jag skrivit om förut). Vi åkte inte till Lerwick i tisdags kväll för att se "vikingatåget" genom stan, vädret var riktigt ruskigt och varför dra ut barnen vid läggningstid om man inte måste, tänker jag. Här nedan klistrar jag in ett inlägg från facebook som kan ge er en liten bild av Up Helly Aa (även om det är ett skämtsamt inlägg så är det ändå ganska sant), för många Shetländare är det här stort, oerhört stort, mycket större än jul.



onsdag 1 februari 2017

Man har sina skäl

Jag antar att alla vi alla ibland känner att "det här måste jag bara göra".. Sen om det där måstet är att äta en chokladbit trots att man bestämt sig för att låta bli, köpa en ny iPhone fastän att man behöver en ny tvättmaskin och inte har råd med båda eller att flytta till en blåsig liten ö mitt ute i havet... Nästan alla frågar mig: "Varför Shetland?" Även Shetländarna själva. Många. De ser ofta skeptiska ut när de frågar och undrar hur någon någonsin skulle kunna vilja flytta ifrån idylliska och perfekta Sverige. Det finns också några, som, tänker jag, är verkligt stolta och trivs med sin lilla ö (-grupp) och inte tycker det är ett dugg konstigt att man vill flytta hit. De brukar alltid fråga: "Trivs du här?". De vill veta varför, om jag har samma skäl som dom? "Ja" svarar jag då, mer eller mindre utvecklat. Även om jag stundtals kan känna mig isolerad här ute i havet och ibland, som när jag ska dra ut soptunnan till vägen i hemsk storm och håret flyger och liksom klistrar sig i ansiktet och för ögonen så jag inte ser någonting, och sen flyger soptunnan iväg 100 meter innan jag lyckas fånga den, då svär jag över blåsten. Andra dagar skiner solen, vinden är nästan stilla, jag möter 50 får och en vänlig Shetländare och påminns om varför jag tycker så mycket om att vara här.



Häromdagen längtade jag efter yogastudion jag brukade gå till där hemma. Här på Shetland finns ingen yogastudio eller yogasal. Det finns en yogaklass dock, på lördag morgon i en kall gympasal med smutsigt golv, i Brae. Jag brukar gå dit. Yogaläraren sätter på värmeelement, men efter 15 minuter börjar Shetländarna klaga på att det är för varmt i salen...

Sen var det ju det här med att flytta från Kungsbacka till Shetland och hur jag skulle hitta en bra frisör.. De senaste månaderna har jag övergett 'stjärnsalongen' (den alla här rekommenderade mig) i 'storstan' Lerwick och hittat mig en underbar frisör i lilla Brae istället. Vi kämpar på tillsammans. Sist jag var där fick hon mitt  "färgrecept" som jag hade med mig från frisören i Sverige och hon ville köpa hem alla de exakta färgerna från just det märket. Det hade hon gjort igår när jag hade tid hos henne igen. Hon var glad - över upptäckten av färgerna (så glad att hon använt de i sitt eget hår och tycker de är toppen) och över att kunna göra ännu en kund nöjd - och jag var glad! 

Alla är vi olika, alla har vi våra anledningar  till varför vi gör som vi gör, eller inte gör. Ibland måste man följa sitt hjärta även om ingen kanske förstår varför. Jag försöker påminna mig om, då och då, att jag inte vet varför någon gör som den gör men att den förmodligen har sina skäl... kanske följer den sitt hjärta. Oftast är det väl bra. Förhoppningsvis.